Från den 1 juli i år införs sämre högkostnadsskydd för receptläkemedel. Det föreslår regeringen i dag i en proposition till riksdagen. Förändringarna i det regeringen kallar ett uppdaterat högkostnadsskydd innebär att en patient som når frikortsgränsen har betalat 900 kronor mer än i dag under en tolvmånadersperiod.
Innehållet i propositionen är identiskt med innehållet i den promemoria som varit ute på remiss. Förslaget har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, mött omfattande kritik, både i den offentliga debatten och i remissvaren. I helgen som gick genomfördes också ett demonstrationståg mot planerna på sämre högkostnadsskydd under namnet Medicinmarschen.
Ser sämre högkostnadsskydd som nödvändigt
Men regeringen har inte låtit sig påverkas av invändningarna om ökad ojämlikhet och risk för ökade vårdkostnader om patienter avstår från sina behandlingar.
– Trots alla synpunkter som vi läst noggrant så är detta det val som vi gör. Det är inte ett önskvärt beslut, men ett nödvändigt, sa sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) vid en pressträff på måndagen.
Hon menar att höjningen av patienternas egenavgifter är avgörande för att klara en långsiktig finansiering av läkemedelskostnaderna i Sverige.
Kostnaderna fortsätter uppåt
Acko Ankarberg Johansson framhöll att statens kostnader för läkemedelsförmånerna sedan 2012 har gått upp från 20 miljarder kronor till 41 miljarder kronor enligt prognosen för 2025. Räknat i dagens penningvärde är det en ökning med 49 procent. Patienternas samlade egenavgifter har under samma period ökat med 17 procent.
De närmaste åren väntas läkemedelskostnaderna fortsätta öka, för statens del till 46 miljarder kronor 2027.
– Och då har vi ändå inte tagit med ännu ej godkända eller subventionerade läkemedel som är på väg och som kan innebära ännu mycket större ökningar av statens kostnader.
Sjukvårdsministern exemplifierade med fetma- och diabetesläkemedel med semaglutid och liknande substanser. Om de får subvention mot obesitas skulle det innebära en kostnadsökning som är högre än hela kostnaden i dag, enligt Acko Ankarberg Johansson.
Hon nämnde även kommande bromsläkemedel mot Alzheimers sjukdom och deras förväntade effekt på läkemedelskostnaderna.
Anser att prispress ger läkemedelsbrist
Ytterligare ett argument som ministern lyfte fram var att det inte går att hoppas på att vi ska kunna minska kostnaderna genom att pressa läkemedelspriser:
– Det har vi prövat i ett antal år och det har medverkat till att vi har läkemedelsbrister i dag. Pressade priser har gjort att det inte längre är lönsamt för företag att producera läkemedel för den svenska marknaden.
Acko Ankarberg Johansson höll med om att ökade läkemedelsutgifter på upp till 900 kronor per år kan bli kännbart för patienter. Och hon uteslöt inte att det kan finnas en risk att vissa avstår från sin behandling av ekonomiska skäl.
– De riskerna finns. Vi behöver följa utvecklingen noggrant, sa hon.
Får betala 900 kronor mer
Om propositionen går igenom kommer patienten från och med 1 juli att betala hela kostnaden för receptläkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor. I det första trappsteget kommer patienten sedan att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.
Gränsen för frikort blir oförändrad, 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor. Patienter som når gränsen för frikort kommer då att betala 900 kronor mer per år.
Den som påbörjat en tolvmånadersperiod med inköp före 1 juli kommer att få följa de gamla reglerna tills perioden är slut.
