I Sverige är det i de allra flesta fall läkemedelsföretaget som ansöker om receptfrihet. Men det har hänt att Läkemedelsverket uppmanat företag att ansöka om receptfrihet. Ansökan om receptfrihet utreds av handläggare i projektgrupper på samma sätt som andra godkännandeärenden. Även kvalitetssäkringen är likartad.
? Det innebär att ansökan passerar utredningsmöten och kvalitetsgrupper innan beslut fattas. Eventuellt konsulteras läkemedelsnämnden eller externa experter, säger Jane Ahlqvist-Rastad.
För att ett läkemedel ska få bli receptfritt ska vissa förutsättningar vara uppfyllda. Ekonomiska överväganden är däremot inte något som Läkemedelsverket väger in i beslut om receptfrihet.
Det finns även en möjlighet för att den ?omvända? turordningen kan bli aktuell, att ett receptfritt läkemedel blir receptbelagt.
? Det är förstås tänkbart att ett receptfritt läkemedel, om det uppstår problem, åter blir receptbelagt. Men jag kan inte påminna mig att det finns något sådant fall, säger Jane Ahlqvist-Rastad.
En fördel med fler
Läkemedelsverkets ståndpunkt är att det ur patient- och sjukvårdssynpunkt är positivt att vissa sjukdomar kan behandlas enkelt utan att belasta sjukvården, under förutsättning att kriterierna är uppfyllda.
? Det är bra att folk behandlar sig själva med receptfria läkemedel. Ett skäl är att sjukvårdens resurser kan ägnas åt mer komplicerade sjukdomar, säger Jane Ahlqvist-Rastad. Men hon betonar att receptfrihet inte är något självändamål. Det är viktigt att diagnosen är rätt ställd och att det inte leder till en överanvändning av läkemedel. Även receptfria läkemedel ska användas med respekt.
? Receptfrihet innebär inte att effekten är ?svag?, att det inte kan förekomma biverkningar eller att det inte finns risker om läkemedlet överdoseras, säger hon.
EU-samordning om receptfrihet
För centralt godkända läkemedel inom EU ingår beslut om läkemedlet ska vara receptbelagt eller receptfritt i godkännandet.
?Det innebär att ett enskilt land inte kan ändra receptstatus för dessa läkemedel, säger Jane Ahlqvist-Rastad. Det gäller till exempel Xenical som har varit aktuellt i diskussioner om receptfrihet. Men eftersom det är centralt godkänt kan det inte ändras i Sverige.
För övriga läkemedel har man ett nationellt ansvar, vilket innebär att länderna kan göra olika bedömningar när det gäller receptfrihet. Det är till exempel förklaringen till att simvastatin nyligen blev receptfritt i lägsta styrka i Storbritannien medan det fortfarande krävs recept i övriga Europa.
Det gör också att andelen receptfria läkemedel varierar mellan länderna.
I de flesta europeiska länder har man som i Sverige tillgång till läkemedel antingen via recept eller receptfritt. En del länder, som exempelvis Tyskland, har en tredje möjlighet där viss försäljning utan recept kräver konsultation med en farmacevt eller bara försäljs där sådan konsultation är tillgänglig.