Även om begreppet restless legs syndrom, RLS, inte är nytt så är det först för några år sedan som det blev allmänt känt i samband med att den amerikanska patientföreningen för RLS myntade begreppet. Och under det senaste decenniet, i takt med att man alltmer insett hur RLS påverkar sömnen, har forskning och utvecklingsarbete kring sjukdomen tagit fart.
I höstas slog SBU fast att dopaminagonister kan lindra symtom hos personer som har uttalade besvär av nattliga myrkrypningar i benen. Samtidigt konstaterade man att läkemedlens nytta och risker på längre sikt inte är klarlagda. På den svenska marknaden är två medel registrerade, pramipexol och ropinirol. De studier som gjorts är relativt korta med tanke på att det i regel handlar om en långvarig behandling och skillnaden mellan aktiv behandling och placebo var ofta liten.
– Av den dokumentationen som finns för behandling av RLS har dopaminagonisterna visat bäst effekt och en del av studierna håller mycket hög klass, säger professor Håkan Widner vid neurologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Lund, en av experterna bakom SBU:s rapport.
Samtidigt som många drabbade är tacksamma för att det kommer läkemedel så finns det skeptiker som menar att företagen är alltför ivriga i att övertala människor med milda symtom att använda läkemedel vid RLS. Och hur det uppfattas beror naturligtvis helt på perspektivet. Håkan Widner menar att om man kan få patienter att sova bättre så är det en bra sak och fullt legitimt för företagen att göra det känt.
– Vad har dessa patienter använt i stället, undrar han.
– För patienter som lider av kronisk sömnbrist som beror på RLS är det en stor vinst att det nu finns en behandling och det är bra att kunskapen om symtomen är mer kända. Det är framförallt allmänläkare som förskriver läkemedlen och där tar företagen ett väldigt stort ansvar för utbildningen.
Lena Leissner, överläkare på neuroklinikens sömnenhet vid Universitetssjukhuset i Örebro, ser inte heller någon risk med lanseringskampanjerna.
– Den här typen av åkommor som inte kan visas med röntgen eller ett blodprov innebär ofta ett dolt handikapp för patienten. Där riskerar man snarare att det sker en underbehandling än en överförskrivning, säger hon.
– Vid RLS kommer symtomen ofta smygande och de flesta söker inte läkare förrän de har uttalade symtom.
Samtidigt som sjukdomen blir mer känd ökar också kunskapen om mekanismerna bakom sjukdomen.
– Under de senaste åren har forskningen exploderat. Det är främst studier kring genetiska faktorer som ökat, men även en del större behandlingsstudier, säger Simon Cervenka vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet i Stockholm.
– Det har tidigare förekommit varierande siffror på hur vanlig sjukdomen är, men idag tror man att det är sju till åtta procent av befolkningen som är drabbade.
Kliniska och farmakologiska observationer har länge pekat på en roll för dopaminsystemet, till exempel visades det i början av 1980-talet att levodopa har god klinisk effekt vid behandling av RLS.
Dopaminets roll i sjukdomsprocessen har sedan fått stöd av ett flertal nya studier. Bland annat kunde Simon Cervenka och medarbetare för ett par år sedan visa att personer som lider av RLS har för låga nivåer av dopamin i hjärnan. Med hjälp av PET-kamera och radioaktivt märkta spårämnen som binder till receptorer för dopamin i olika delar av hjärnan kunde de se tydliga skillnader mellan RLS-patienter och friska försökspersoner.
– Vi såg att patienterna hade en högre bindning av spårämnet vilket tyder på låga egna dopaminnivåer, säger han.
Han menar att det viktigaste ur klinisk synvinkel är att ta reda på att det inte finns några andra bakomliggande orsaker när patienterna söker för myrkrypningar i benen.
Under senare år har det kommit ett antal placebokontrollerade studier med dopaminagonister och hittills har pramipexol och ropinirol den bäst dokumenterade effekten för patienter med medelsvår till svår RLS. Doserna vad gäller RLS skiljer sig från dem som ges vid Parkinsons sjukdom.
– Paradoxalt är det de låga doserna som är mest effektiva, säger Håkan Widner.
Även om mycket tyder på att det finns ett ärftligt inslag i sjukdomen har det inte studerats systematiskt. Där publicerades nyligen den första studien på sambandet i Archives of Neurology av forskare vid universitetet i Montreal. I studien ingick 671 individer som diagnosticerats för RLS och resultatet visar att om man har en släkting som också lider av RLS löper man närmare fyra gånger så stor risk att drabbas. Studien visade också att kvinnor har större risk att drabbas av ärftlig RLS och graviditet, artros och järnbrist ökar risken ytterligare hos kvinnor. Forskarna menar att det första läkarna bör göra är att ta reda på om patienter med RLS lider av järnbrist och åtgärda det.
I Sverige har Lena Leissner i sin forskning visat att järn har en viktig funktion vid bildandet av dopamin och därför även för RLS. För några år sedan kunde hon i en studie visa att patienter med RLS och järnbrist får avsevärt minskade symtom av järnsprutor. Hon menar att järninjektioner är ett bra behandlingsalternativ vid RLS som fortfarande har svårt att slå igenom i primärvården.
– Men idag är det betydligt fler som får järn än för två år sedan. Det var många som väntade på publiceringen av vår studie, och nu har det blivit betydligt vanligare.
Även om dopaminhypotesen är den dominerande förklaringsmodellen till RLS så är den inte den enda. Britta Wåhlin Larsson vid Örebro universitet drar i sin avhandling slutsatsen att symtom vid RLS beror på förändringar i musklerna som sannolikt orsakas av syrebrist. Hennes studie visade att patienter med RLS har sämre fysisk förmåga jämfört med en frisk kontrollgrupp.
– Det var ett resultat som jag inte hade väntat mig. Det är ju en så vedertagen uppfattning att rastlösa ben har en neurologisk bakgrund och därför har man inte studerat sambandet med musklerna tidigare. Vår teori att det kan finnas en förändring i blodflödet i muskulaturen vid RLS stämmer väl överens med att symtomen vid RLS minskar vid rörelse.
Britta Wåhlin ska gå vidare och har nu börjat planera för att göra träningsstudier för att se vilken effekt motion har på symtom vid RLS.
