För 50 år sedan blev Apotekarsocieteten den ideella och oberoende medlemsorganisation som den är i dag. Detta kommer vi på Läkemedelsvärlden att uppmärksamma genom att att göra tillbakablickar i vår föregångare Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971. Vi började med att göra en återblick på den nybildade föreningens allra första vetenskapliga symposium. I dag fortsätter vi med att titta på en artikel om vaccinering mot rabies.
”Vid vaccinering med detta tillför man kroppen nervvävnad, som immunförsvaret bildar antikroppar mot.” Är det ännu ett covid-19-vaccin på gång? Det skulle man kanske kunna tro, men denna mening är hämtad från en artikel i Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971 och handlar om vaccinering mot rabies.
I artikeln beskrivs sjukdomen som en ”fruktad sjukdom därför att vare sig djur eller människor som visat symtom överlever oavsett om de behandlas eller inte.” Dessvärre något som stämmer än i dag. Trots modern intensivvård är rabies med manifesta symtom en till hundra procent dödlig sjukdom.
De flesta europiska länder har inte rabiessmitta, men i Afrika och Asien är den fortfarande ett stort problem och orsakar tiotusentals dödsfall per år. Klassisk rabies förekommer inte i Sverige i dag, men det finns en risk att det förs in med smittade djur från andra länder. Varianter av rabiesvirus finns dock hos fladdermöss, sannolikt även i Sverige.
Rabiesvaccin har funnits sedan 1800-talet
Eftersom rabies har en lång inkubationstid kan man förhindra sjukdomen genom att omedelbart efter smittotillfället vaccinera och ge immunglobin. År 1971 användes två vacciner mot rabies. Den ena typen var framställd från ”infekterad nervvävnad och då ofta infekterad kaninryggmärg där virus är infekterat med fenol.” Den andra typen var framställd från ankembryonal vävnad, där virus inaktiveras med betapropiolakton. I tidningen beskrivs nervvaccinet ha biverkningar som känselnedsättning, förlamningar och psykiska förändringar. Även när det gäller den andra typen vaccin beskrivs biverkningar som feber och anafylaktiska chocker.
”De vacciner man har i dag är inte ideala, men de är dock säkrare än Pasteurs vaccin”, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift och syftar till den franska kemisten och biologen Louis Pasteur som år 1885 tog fram det första effektiva vaccinet mot rabies. Den första patienten som fick detta vaccin, som var framställt ur torkad benmärg från kanin, var en nioårig pojke som hade blivit biten av en hund. Pojken överlevde och redan samma år vaccinerade Pasteur flera hundra patienter och ”bara någon enstaka dog.” Senare framkom dock att vaccinet var humanpatogent och kunde framkalla en dödligt förlöpande sjukdom, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift.
”Betydelsen av att minska komplikationsfrekvensen och förbättra rabiesvaccin understryks av att ca en halv miljon människor i över 60 länder vaccineras årligen”, skriver tidningen. Och mycket har hänt sedan 1971. I dag har rabiesvaccin en bra skyddseffekt och har lindriga biverkningar som ömhet och svullnad vid injektionsstället. Övergående allmänsymtom som feber och huvudvärk förekommer men är mindre vanliga.
Hundar och rävar sprider rabies
De mest uppmärksammade smittspridarna av rabies är hundar då de oftast är de djur som kommer i kontakt med människor. Ett annat känt rabiesförande djur är räv. Svensk farmaceutisk tidskrift rapporterar om att smittan var på väg in i Danmark 1964 och 1965. Med anledning av detta utrotades 80 procent av landets rävstam, varpå sjukdomen försvann helt från området.
Diskussionen om sjukdomar som sprids från djur till människa är ständigt aktuell, i allra högsta grad just nu med tanke på covid-19-pandemin. Det som går att läsa i Svensk farmaceutisk tidskrift om att en stor del av rävstammen i Danmark avlivades på 60-talet, gör det också lätt att dra paralleller till samma lands nyligen aktuella beslut om att avliva alla minkar på grund av hög smittspridning och en mutation av coronaviruset. Detta beslut, som sedan drogs tillbaka då det saknade lagligt stöd, har lett till en debatt om huruvida minkfarmer och denna pälsindustri bör finnas kvar.
Nyligen kom regeringen med beskedet att stoppa minkuppfödningen i Sverige under 2021. Dessutom fick Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt nyligen i uppdrag av regeringen att se över djurhållningen i Sverige för att förebygga smittor mellan djur och människor.