Sedan MSD i somras beslutade att deras storsäljare på preventivmedelsområdet, Cerazette, inte längre skulle ingå i högkostnadsskyddet, har debatten mellan landstingen om och hur preventivmedel till unga ska subventioneras tagit fart igen.
För unga kvinnor som bor i till exempel Stockholm, Uppsala, Dalarna, Gävleborg, Värmland, Gotland, Halland och Skåne blir användning av minipillret betydligt dyrare, eftersom den så kallade ungdomssubventionen för preventivmedel i dessa landsting bara innefattar de som ingår i högkostnadsskyddet. För de som använder preparatet i till exempel Blekinge, Örebro och Västra Götaland där alla preventivmedel för unga kvinnor subventioneras blir det däremot inte någon skillnad alls.
Men Bo Claesson på Sveriges Kommuner och landsting, SKL flaggar nu upp för att landstingen kommer att strama upp vilka preventivmedel som ska ingå i den speciella landstingssubventionen till unga kvinnor.
– Vi som arbetar med läkemedelsfrågorna vill försöka tvinga tillbaka företagen i förmånssystemet och hoppas på en överenskommelse om att bara subventionera de preventivmedel som ingår i högkostnadsskyddet. Genom att subventionera också preventivmedel som inte gör det bidrar ju landstingen till att företagen »bypassar« TLV.
Det innebär i förlängningen fri prissättning på de hormonella preventivmedlen och högre kostnader för landstingens subvention till unga kvinnor förutspår Bo Claesson.
– Landstingen får en faktura utan någon som helst aning om vad det kommer att stå på den.
Att landstingen skulle kunna komma överens om gemensamma regler för ungdomssubventionen är en öppen fråga. Enhetliga regler mellan landstingen är närmast politiskt tabu.
– Det finns ju ingen vetenskap bakom besluten om till exempel vilka åldrar som ska gälla för subvention, det är ju ren politik. Däremot borde det vara möjligt att komma överens om att bara preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna och är ekonomiskt försvarbara ska ingå i den speciella ungdomssubventionen, hoppas Bo Claesson.
Den speciella landstingssubventionen av preventivmedel till unga kvinnor är en strategi för att förebygga oönskade graviditeter och sedan 1975 har de flesta landsting subventionerat preventivmedlen till de unga. Hur, vad och vilka beslutar varje landsting om.
Sommaren 2009 lämnade en arbetsgrupp förslag till regeringen på åtgärder för att minska antalet oönskade graviditeter, eftersom Sverige har de högsta aborttalen i Norden. Förutom utbyggd rådgivning, utbyggnad av ungdomsmottagningar och bättre sex- och samlevnadsundervisning fanns förslag på en generell subvention av alla hormonella preventivmedel upp till 25 år med en maximal egenavgift på 200 kronor per år. Frågan ligger nu hos Socialdepartementet.
Men förslaget har stöd hos professionen. Professorn i obstetrik och gynekologi, Kristina Gemzell-Danielsson och aktiv i Läkarförbundets familjeplaneringsgrupp ser många fördelar med det.
– Ja, alla preventivmetoder borde subventioneras för de unga. Det handlar om en jämförelsevis liten kostnad, men med många hälsoekonomiska vinster.
Kristina Gemzell-Danielsson anser att preventivmedlen överhuvudtaget inte ska ingå i TLV-systemet.
– De passar helt enkelt inte in i förmånssystemet eftersom de används av främst unga friska kvinnor som inte kommer upp i högkostnadsskyddet. Eftersom det inte är någon större skillnad i effekt mellan gamla och nya medel riskerar vi att bara ha de gamla preventivmedlen inom förmånen då de nya med TLV:s beräkningar inte blir hälsoekonomiskt effektiva.
Men de nyare medlen kan ha andra fördelar som TLV-systemet visat sig inte vara berett att betala för anser hon och exemplifierar med P-ringen. Preventivmedlet som lanserades för några år sedan är ett vaginalinlägg som sätts in i slidan för en treveckorsperiod. Men TLV ansåg att det begärda priset, årskostnaden ligger på cirka 1?200 kronor, fyra gånger högre än det billigaste jämförbara p-pillret, gjorde att preventivmedlet inte kunde anses kostnadseffektivt.
Medan Bo Claesson på SKL, anser det viktigt att läkemedelsföretagen inte rundar TLV, anser Kristina Gemzell-Danielsson att en expertgrupp inom obstetrik skulle kunna ta fram riktlinjer och fungera som rådgivare när det handlar om den här gruppen läkemedel.
Idag säljs ett femtiotal antikonceptionella läkemedel i Sverige. Av dem ingår knappt 20 i högkostnadsskyddet. Tendensen tycks tydlig, företagen väljer allt oftare att marknadsföra sina preventivmedel utan att passera TLV.
Och när patentet för ett preventivmedel, som till exempel MSD:s Cerazette, är på väg att gå ut, väljer företaget att lämna högkostnadsskyddet. I och med det är Cerazette inte heller utbytbart.
Skälet är enligt informationschefen på MSD, Anne-Lie Öberg, att man istället ska satsa på en dialog med landstingen om fördelarna med Cerazette och ungdomssubventionens utformning. Idag har företaget bara en produkt kvar i högkostnadsskyddet.
