Ojämlik screening för dödligt pulsåderbråck
Screening för pulsåderbråck Foto: Region Gävleborg

Ojämlik screening för dödligt pulsåderbråck

65-åriga män ska screenas för farligt pulsåderbråck. Men uppslutningen varierar mellan regionerna.

2 sep 2024, kl 09:15
0

Annons

Bukaortaaneurysm, eller pulsåderbråck i buken, innebär att stora kroppspulsådern i magen är vidgad. Denna vidgning kan fortsätta att växa långsamt för att sedan brista.

För att den drabbade ska överleva när bråcket brister krävs en större akut operation. Sjukdomen är dödlig. Åtta av tio som drabbas av pulsåderbråck i buken dör. De flesta är äldre män.

Därför ska alla män som är 65 år kallas till undersökning med ultraljud för att sjukvården ska kunna upptäcka vidgning av stora kroppspulsådern i tid. På så sätt upptäcker man män i riskzonen som då kan opereras i förebyggande syfte.

Ojämlik screening av pulsåderbråck

Socialstyrelsens riktlinjer för screening kom 2016. Syftet med screeningen är att minska antalet akuta operationer och dödsfall.

Tidigare i år utvärderade myndigheten för första gången hur väl regionerna efterlever riktlinjerna.

Resultatet av utvärderingen visar både på stora brister och kraftiga skillnader mellan regionerna.

Myndigheten konstaterar att screeningen för denna dödliga sjukdom är ojämlik.

– Tyvärr visar det sig att många inte kallas och mindre än 80 procent av 65-åriga män genomför undersökningen, konstaterade Christina Broman, projektledare på Socialstyrelsen då, i ett pressmeddelande.

Undersöker inte för pulsåderbråck

Kallelse till och uppföljning av undersökningen hanteras olika av regionerna. Det förekommer att män inte kallas alls. Omkring 90 procent av målgruppen kallades till screening.

Av de män som har fått kallelse och erbjudits screening är deltagandet 79–83 procent som deltog under perioden 2018–2022.

Socialstyrelsen kan således bekräfta att det handlar om mindre än 80 procent totalt av männen.

År 2022 deltog exempelvis bara 50 procent av männen i Västernorrland som blivit kallade till screening. Det kan jämföras med 98 procent i Östergötland, men då ingår inte kommunerna Finspång, Valdemarsvik, Norrköping och Söderköping.

Arbetar olika med pulsåderbråck

Socialstyrelsen påpekar i sin rapport att många regioner och screeningenheter inte ens kunnat lämna några data. Örebro och Norrbotten har exempelvis inte lämnat in någon statistik för 2022.

Hur man arbetar med screeningen varierar också mycket. Det saknas gemensamma modeller och rutiner för hur man ska göra. Myndigheten påpekar att vissa regioner har mycket som återstår att göra.

Myndigheten konstaterar att det finns åtgärder som höjer deltagandet. Utöver att skicka kallelser till männen kan man även påminna dem före besöket med ytterligare en kallelse. Att ringa upp männen och informera om vad undersökningen innebär samt erbjuda besök på screeningenheten är andra insatser som ökar deltagandet.

Behöver nå ut till män med lägre utbildning

Det finns också skillnader mellan vilka grupper av män som verkligen gör undersökningen. Män med lägre utbildning kommer i lägre utsträckning.

Socialstyrelsen anser regionerna behöver arbeta mer för att nå ut till dessa grupper, exempelvis genom att anpassa informationen.

Det förekommer även screening av grupper som egentligen inte ingår i screeningprogrammet, enligt myndighetens utvärdering.

Undersökning av pulsåderbråck räddar liv

Socialstyrelsen påminner om att det viktigaste är prioritera 65-åringarna. Det är ju i första hand den gruppen man rekommenderar screening.

Först när man väl fått det att fungera för dessa grupper kan man utvidga screeningen till andra, tycker Socialstyrelsen.

Myndigheten konstaterar också att screeningprogrammet fungerar väl för de män som kommer och gör sin undersökning. De allra flesta fångas upp och opereras.

Resultaten visar en mycket låg dödlighet efter operation bland de som fångas upp vid screeningen och sen opereras.

En grupp som är svår att nå

Knut Thorbjørnsen är kärlkirurg och överläkare på Gävle sjukhus. Läkemedelsvärlden berättar om hans forskningsarbete i den här artikeln.

Han berättar att 65-åriga män är en grupp som sjukvården har svårt att nå.

– Det är ofta de som inte ställer upp på sjukvården. Dessutom är det ju de sjukaste, som röker och lever mest osunt, som vi vill komma åt. Det är de som har högst risk för pulsåderbråck. Men de vill inte alltid komma, de vill fortsätta röka och kastar inbjudan i soptunnan.

Lyhörda män i mellansverige

Knut Thorbjørnsen följer män i mellansverige i sin forskning.

Han tycker att uppslutningen är relativt god i sitt område. I studierna som ingår i hans forskning är uppslutningen hög. Ungefär 86 procent av männen som fick kallelsen kommer och genomför ultraljudet.

– De är ganska lyhörda, de flesta som får kallelse kommer.

Hög uppslutning är en viktig kvalitetsindikator för screeningprogram, framhåller han.

– En grundförutsättning är att screeningprogram når ut till målgruppen med syftet att erbjuda god och jämlik vård. Det finns dock skillnader mellan de olika regionerna i Sverige på antalet män som deltar i aorta screening, säger han.

Färre män undersöks nationellt

Sett till alla regioner i Sverige har uppslutningen varit lägre de sista åren, runt 80 procent, enligt kärlkirurgen Knut Thorbjørnsen .

Han poängterar, precis som Socialstyrelsen, att det finns olika skäl till skillnaderna mellan regionerna.

– Orsakerna till detta är mångfacetterat, säger han.

Sverige har 21 självstyrande regioner som arbetar på olika sätt med kallelser och påminnelser om undersökningen. Det finns ingen färdig nationell mall som alla ska följa. Pandemin kan också ha påverkat.

– I vissa områden finns också många utlandsfödda. vilket gör att det finns språksvårigheter man behöver ta hänsyn till, säger han.