En vuxen människa består av cirka 100 000 miljarder celler. Cellerna består av olika delar, organeller, som är omslutna av membran. I våra celler bildas ständigt en mängd livsviktiga proteiner som måste transporteras ut ur cellen eller till cellens olika beståndsdelar.
Det var länge en gåta hur stora proteiner kunde tränga igenom dessa membran och hur de kunde hitta till rätt ställe i cellen. I början av 1970 upptäckte Günter Blobel att nybildade proteiner som ska transporteras ut ur cellen har
en inbyggd signal som gör att det styrs till rätt ställe i membranet.
Signalhypotesen
1971 formulerade han en första version av den s k signalhypotesen. Under de följande tjugo åren klarlade han sedan i detalj de molekylära mekanismerna bakom dessa processer. Han visade också att liknande ?adresslappar? dirigerar proteinerna till cellens övriga organeller. Bestämda aminosyrasekvenser (topogena signaler) bestämmer om ett protein ska passera genom ett membran in i en särskild organell, byggas in i membranet eller exporteras ut ur cellen.
Flera ärftliga sjukdomar hos människa orsakas av att dessa signaler och transportmekanismer inte fungerar normalt. Blobels forskningsrön har också bidragit till att man på ett mer effektivt sätt kan använda celler som ?proteinfabriker? för att producera viktiga läkemedel.