Alzheimers sjukdom räknas som en relativt heterogen sjukdom, även om man misstänkt att sjukdomsmekanismerna är lite annorlunda hos olika individer.
Två forskare vid neuropsykiatriska kliniken på Skånes Universitetssjukhus, överläkare Åsa Wallin och docent Oskar Hansson har nu visat att analys av ryggvätskeprov kan vara en möjlig väg för att i framtiden ge rätt patienter rätt behandling.
Genom att analysera proteinerna tau, fosfotau och beta-amyloid i ryggvätskan delades 151 Alzheimerpatienter in i tre subgrupper. Därefter påbörjades en behandling med en kolinesterashämmare.
? Då såg vi att vissa subgrupper svarade bättre på den behandling vi har idag medan andra sämre. De som svarade bättre var de som inte hade lika höga värden av proteinerna, även om de var väldigt avvikande jämfört med normala värden. En av grupperna hade ett helt annat sjukdomsförlopp.De svarar inte alls på behandlingen, säger Oskar Hansson.
? Den grupp som inte alls svarade på behandling hade väldigt extrema värden av tau och fosfotau.
Även om den gruppen inte svarade alls på behandling vill Oskar Hansson inte säga att man idag inte ska behandla dessa patienter med kolinesterashämmare.
? Det här är bara en studie. Idag får man nog behandla och titta på om enskilda individer svarar. Just nu tror jag att vår studie främst har en potential när det gäller läkemedelsstudier, säger Oskar Hansson.
Många av de nya sjukdomsmodifierande terapierna är inriktade just på de här proteinerna eller mekanismer associerade till dem. Med det här verktyget är risken mindre att man missar subgrupper som kanske svarar på en behandling, menar forskarna.
En artikel om forskningen är nyligen publicerad i tidskriften Neurology:
