Nästan tre procent av världens befolkning är smittade av hepatit C och cirka 50 procent av dem som bär på smittan blir inte botade.
– Fortfarande blir många patienter rejält leversjuka av viruset så det finns ett stort behov av nya läkemedel, säger Olle Reichard, överläkare vid infektionskliniken på Centrallasarettet i Västerås.
Proteashämmare har länge diskuterats som tänkbara kandidater mot hepatit C och nu börjar utvecklingen ta fart. Flera företag arbetar inom området, om än i tidig fas.
Schering-Plough presenterade i november förra året fas I-data för kandidaten SCH 503034 på en amerikansk kongress för studier av leversjukdomar arrangerad av American Association for the Study of Liver Diseases. En fas Ib-studie tyder på att preparatet har en starkt antiviral effekt på patienter som inte svarar på interferon alfa. För fyra av tio patienter som fick 400 mg av proteashämmaren i kombination med interferon alfa sjönk nivåerna av virus-RNA under behandlingen till ej mätbara nivåer. Ingen av de 22 patienter som enbart fick interferon alfa uppnådde samma resultat.
Nu pågår en fas II-studie där 300 personer med hepatit C genotyp 1 ingår. Patienterna i studien svarar inte på ribavirin i kombination med interferon alfa som idag är standardbehandlingen vid kronisk progressiv sjukdom.
Motverkar replikering
SCH 503034 verkar genom att hämma NS3-proteaset, ett enzym som krävs för att hepatit C viruset ska kunna replikera sig i människa. Genom att binda till enzymet förhindrar proteashämmaren enzymets aktivitet. Preparatet ska också återställa värdcellens interferonsvar. Interferonerna är proteiner som försvarar cellen mot virus.
Tidigare i år beviljades SCH 503034 snabb handläggning av FDA. Skälen är dels att läkemedlet kan fylla ett behov vid behandling av patienter som inte svarar på de idag befintliga preparaten, dels att substansen representerar en ny klass av läkemedel mot hepatit C.
Hepatit C viruset smittar främst via blod. De flesta som bär på viruset i Sverige har fått det via intravenöst missbruk. Även sexuell överföring förekommer och i ungefär 15 procent av fallen är smittvägen okänd. Cirka 80 procent av dem som smittats blir kroniska bärare.
Olle Reichard anser att utvecklingen av proteashämmare är intressant.
– Vägen har varit kantad av en del motgångar både på biverknings- och effektsidan, men de resultat för nya proteashämmare som presenterades i USA förra året tyder på att den här läkemedelsklassen är på väg.
