Svensk prostatacancervård är inte jämlik. Det visar en ny studie.
Män med högre utbildning och inkomst får i högre utsträckning rekommenderad diagnostik och behandling jämfört med män med lägre utbildning och inkomst.
Inom samtliga viktiga insatser forskarna granskar i svensk prostatacancervård – utredning med magnetkamera, botande behandling och förskrivning av potensläkemedel – hittar de klasskillnader.
Lågutbildade och fattigare män dör också i högre utsträckning av prostatacancer än högutbildade och rikare män.
– Trots att Sverige är förhållandevis socioekonomiskt jämlikt visar resultaten på skillnader i cancersjukvården beroende på inkomst och utbildning, säger Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi på Göteborgs universitet, överläkare i urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i ett pressmeddelande.
Ekonomi påverkar prostatacancervård
Det är forskare vid Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Umeå universitet som har studerat sambandet mellan inkomst och utbildning och ett antal mått som är viktiga i kvalitativ prostatacancervård.
För att göra det har forskarna använt forskningsdatabasen PCBaSe som innehåller uppgifter från flera nationella register, som Nationella prostatacancerregistret. Socioekonomiska data hämtar forskarna från SCB.
Studien, som publicerades i veckan i den vetenskapliga tidskriften International journal of cancer, omfattar uppgifter om nästan 33 000 män under åren 2016 till 2020.
Det är den första svenska studien i sitt slag som omfattar så många olika detaljerade data, som tumöregenskaper och samsjuklighet, med socioekonomiska data på individnivå och geografisk nivå.
Skillnader i utredning med magnetkamera
Studien visar tydliga skillnader när det gäller undersökning med magnetkamera. Sverige inför en ny modell för diagnostik av prostatacancer åren 2018 till 2020. Det uppdaterade vårdprogrammet rekommenderar att män med högt PSA-värde först ska utredas med magnetkamera innan vävnadsprov, biopsi, tas.
Magnetkameraundersökning gör att provtagningen bättre riktas mot tumörmisstänkta områden. Det minskar också överdiagnostik och överbehandling av så kallad lågrisk prostatacancer. Undersökning med magnetkamera gör också att många män inte ens behöver inte ens genomgå biopsi.
Med lång utbildning och högre inkomst ökar sannolikheten att bli utredd med magnetkamera. Nästan hälften, 47 procent, av de socioekonomisk starka männen får den här undersökningen. Bland männen med kort utbildning och lägre inkomst är andelen 35 procent.
Får inte lika ofta potensmedel
Ojämlikheten gäller även botande behandling vid allvarlig prostatacancer utan metastaser. Män med lång utbildning och hög inkomst får i högre grad behandling med strålning eller kirurgi. Skillnaderna mellan de olika grupperna är 89 respektive 75 procent.
Forskarna hittar liknande skillnader när de undersöker hur många män som får erektionsförbättrande tabletter utskrivna året efter sin prostatacanceroperation. Andelen män som får recept på potensläkemedel minst två gånger varierar mellan 44 och 52 procent beroende på utbildning och ekonomi.
Upptäcker cancern senare hos fattiga
Utbildning och ekonomi har också effekt på dödligheten. Resultaten visar att 12,5 procent av männen med låg utbildning och sämre ekonomi dör av sin prostatacancer. Bland män med hög utbildning och bättre ekonomi dör 8,5 procent.
Skillnaderna i dödlighet beror främst på att män som är socioekonomiskt svagare har allvarligare sjukdom vid diagnos. Det handlar alltså om att prostatacancer upptäcks senare, inte att männen får sämre vård efter diagnos.
Tror screening kan öka jämlikheten
Ulf Strömberg, adjungerad professor i epidemiologisk metodik på Göteborgs universitet, och de andra forskarna anser att organiserad prostatacancertestning, så kallad screening, är en möjlig väg för att minska ojämlikheten.
– Mycket talar för att insatser för att öka jämlikheten främst behövs i diagnostiken så att prostatacancer kan upptäckas i ett tidigare skede hos män i socioekonomiskt utsatta grupper, säger han i pressmeddelandet.
