Proverna ska analyseras för att se hur vanligt det är med multiresistenta ESBL-bildande E. colibakterier bland vuxna. Meningen är att samla in prover från friska människor ute i samhället som inte vistats långa tider på sjukhus.
Undersökningen ingår i ett treårigt samarbetsprojekt mellan Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Tyskland, Polen och Lettland. Det är det första projektet i sitt slag.
– Vi vill kartlägga hur bärarskapssiffrorna ser ut i de olika länderna, säger Sofia Ny, som är doktorand i mikrobiologi vid Karolinska institutet och Folkhälsomyndigheten. När vi väl vet hur det ser ut, kan vi ställa frågor om varför det ser ut som det gör. Om till exempel bärarskapssiffrorna är mycket högre i något eller några länder, så får man undersöka varför det är så.
Att Ryssland är med i projektet har stor betydelse. Hur antibiotikaresistensen ser ut där och vilket arbete som görs för att motarbeta utvecklingen, vet vi i Sverige och EU i dagsläget väldigt lite om.
Sofia Ny säger att projektet, som svenska folkhälsomyndigheten tagit initiativ till, också syftar till att få till ett lärorikt utbyte och ett gott samarbete med länderna i vår närhet.
Det finns en risk att nivåerna av antibiotikaresistens i samhället överskattas. Det kan bero på att man i många länder framför allt tar prover på de som är mycket sjuka och fokuserar resistensprovtagningar på bland annat blodinfektioner. En olycklig konsekvens av det kan bli att man ordinerar onödigt breda antibiotikasorter, och på sätt påskyndar utvecklingen av antibiotikaresistensen.
Med projektet hoppas Folkhälsomyndigheten att länderna ska få ett bättre kunskapsunderlag för att kunna ordinera så smal antibiotika som möjligt.
Projektet, som går under namnet NoDARS, som står för Northern Dimension Antibiotic Resistance Study, inleddes med ett år av planering. Under detta andra år sker insamling av prover. Utöver de 250 avföringsproverna som nu efterlyses, pågår en insamling av urinprover från okomplicerade urinvägsinfektioner i samarbete med Karolinska Universitetslaboratoriet och vårdcentraler i Stockholm, och fler avföringsprover från studenter för att få in en yngre grupp av provlämnare.
Sofia Ny berättar att det inte varit så lätt att få in prover som de först trodde.
– Det finns ju ett stort intresse för antibiotikaresistens bland människor, så vi trodde att det skulle räcka för att få folk att anmäla sig. Men vi fick dåligt gensvar från studenterna, så vi fick lägga till biobiljetten, säger hon.
De som anmäler sig nu får också en biobiljett som tack. De som visar sig vara bärare av en multiresistent tarmbakterie får självklart information om vad det innebär.
Sofia Ny räknar med att de ska ha fått in sina 250 prover innan årsskiftet. Men det är inte bara själva resultatet som har betydelse, säger hon.
– Det är mycket värt att vi från de olika länderna möter varandra och utbyter kunskap och erfarenheter. Vi får ökad kunskap om hur våra samhällen och sjukvårdssystem ser olika ut. Det är jätteviktigt för framtida samarbete att vi förstår varandra och vad vi i de olika länderna har för problem och utmaningar, säger Sofia Ny.
Hela projektet ska vara klart i slutet på 2017.
