Forskare i Sverige och fyra andra länder undersökte i ett fyraårigt EU-finansierat projekt hur peptider kan utvecklas till effektiva läkemedel mot bakterieinfektioner
– Den växande antibiotikaresistensen skapar ett stort behov av nya behandlingsstrategier, säger projektledaren Lovisa Ringstad vid det statliga svenska forskningsinstitutet Rise.
Tidskriften Lancet publicerade häromdagen en forskningsrapport som visade att antibiotikaresistens nu leder till omkring 33 000 dödsfall om året i Europa.
Projektet om peptider ingick i EU:s arbete för att möta det växande hälsohotet från resistenta bakterier genom att stödja forskning om alternativ till antibiotika.
Antimikrobiella peptider är korta proteinkedjor som ingår i kroppens eget försvar mot bakterier. Peptiderna har ett snabbt sätt att verka mot bakterierna och försvårar därmed resistensutveckling. Ett problem med att använda dem som läkemedel är dock att de även bryts ned snabbt.
– Utmaningen ligger i att få fram formuleringar som bibehåller peptidens bakteriedödande effekt och gör den tillräckligt stabil så att den når den infekterade vävnaden utan att brytas ned, säger Lovisa Ringstad.
Projektets namn Formamp är en sammansättning av första stavelsen i ordet formulering och förkortningen amp som står för antimikrobiella peptider. Projektets fokus var att utveckla formuleringar som kunde få peptiderna att fungera som effektiva läkemedel. Forskarna använde så kallade nanoformuleringar där partiklar i mycket liten storlek utnyttjas för att skapa bärare som kan leverera peptiderna till önskad plats i kroppen.
Sammanlagt sexton forskargrupper, företag och andra partners i de fem länderna samarbetade. De använde sex olika peptider som ställts till förfogande av ett svenskt och ett danskt bioteknikföretag. Peptiderna kombinerades på olika sätt med fem olika typer av bärare, bland andra lipidpartiklar för administrering på huden och silicapartiklar för inandning till lungorna. De systematiska testerna gav flera lovande resultat.
– Vi testade en peptid som gav väldigt bra effekt mot tuberkulos när den formulerades tillsammans med våra bärare. Bättre effekt än vad vi hade väntat oss och nanobäraren stärkte effekten, säger Lovisa Ringstad.
Behandlingen mot tuberkulos testades med goda resultat i laboratoriestudier och djurstudier har påbörjats.
En annan peptid kunde efter utvecklingsarbetet i Formamp-projektet utlicensieras för vidareutveckling med sikte inställt på ny lokal behandling vid sårinfektioner.
Projektet har hittills även resulterat i 14 vetenskapliga publikationer och flera patent. Ett flertal påbörjade studier pågår också fortfarande.
– Vi har under hela projektet haft som mål att utveckla koncept som leder till tillväxt för de deltagande företagen, bland annat genom möjligheten att söka nya patent. Vi har också gjort det regulatoriska grundjobbet för att förbereda för framtida kliniska studier av de mest framgångsrika formuleringarna som utvecklats inom projektet.
Nu använder Rise kunskapen från Formamp i nya projekt om bland annat biologiska läkemedel, men Lovisa Ringstad är glad att andra fortsätter arbetet med de antibakteriella peptiderna som hon anser har stor potential:
– Att leverera behandlingen lokalt till de infekterade vävnaderna har många fördelar, både när det gäller effekt och risken för oönskade effekter. Våra resultat visar att peptider i nanoformuleringar har goda förutsättningar att kunna utvecklas till effektiva antibakteriella läkemedel.
