Läkemedelsverkets förslag på receptfri lista till dagligvaruhandel är förvånansvärt om-fattande. ICA och Coop efterfrågar nu en utökning med antifungorala vagitorier och läkemedel mot diarré, för att göra kunderna nöjda. Även om önskemålet inte förändrar rekommendationerna i praktiken är signalen och säljfokuseringen oroväckande. Mycket tyder på att kunder inom en snar framtid själva inträder en roll för professionella bedömningar där det krävs medicinsk eller farmacevtisk kompetens. Läkemedel använda av rätt person, med rätt dosering, i kontrollerad kombination med andra läkemedel, under rekommenderad behandlingstid kan innebära stora hälso- och livskvalitetsförbättringar. Fel använda kan till och med flera av de vanligaste receptfria läkemedlen innebära livsfara.
Professionalism måste nu säkerställas och kundens verkliga behov prioriteras. Avvägningar i säljsituationen, inte minst på en marknad med större fokus på vinst än tidigare, kräver ofta en farmacevtisk utbildning. ICA:s och Coop:s efterfrågade läkemedel kan dessutom vid okontrollerad försäljning försena allvarliga diagnoser och kontakt med sjukvård, användas för feltolkade symptom, generera resistensutveckling och försena en adekvat behandling. Läkemedelsverket bör snarare överväga att förkorta listan.
Att rådgivningsmöjlighet helt kommer att saknas vid inköp av storsäljarna inom egenvårdsområdet bör betänkas noga. Till synes ?enkla? produkter som paracetamol och antiinflammatoriska läkemedel har en tydligt definierad lämplighetsprofil som bör säkerställas före köp. Kunden, som traditionellt anser att apoteks- och sjukvårdskedjan är trög, är ofta benägen att göra egna bedömningar och ?testa? läkemedel. Då det inte finns någon att fråga återstår informationen som står på förpackningen som hjälp. Att bryta förpackningarna och börja läsa bipacksedlar etcetera är ju inte tillåtet. Förhoppningsvis kommer vissa aktörer ändå erbjuda kunderna tillgång till Fass.se eller Patient-Fass som informationsstöd vilket kan förebygga något.
Jag har jobbat som apotekare i Storbritannien i två år, bland annat på apotek i varuhus med läkemedel inom och utom apotekets ?domäner?. Där är man restriktiv med förpackningsstorlekar i dagligvaruhandel, och begränsar oftast till högst en veckas förbrukning och en försåld förpackning per kund. Dessutom förvaras känsliga receptfria läkemedel bakom disk på apotek för att lämplighetsbedömning och tillräcklig rådgivning ska säkerställas av ansvarig apotekare.
Som exempel kan nämnas produkter för diarré, svamp i underlivet, kolesterolsänkande simvastatin, protonpumpshämmare för hämmad syraproduktion, läkemedel mot smärta, inflammation och migrän samt dagenefter-piller. För vissa produkter, som migränläkemedlet sumatriptan och dagen efter-piller krävs en separat apotekarkonsultation där man dokumenterar rådgivningen på ett formlär. Skulle akut-p-pillret Postinor® säljas på motsvarande sätt i Sverige skulle man i konsultationen informera bland annat om:
? Akutp-piller ska tas inom 72 timmar (så tidigt som möjligt) efter samlag.
? Det krävs en ny dos om man kräks inom tre timmar efter intag.
? Extra preventivt skydd bör användas fram till nästa menstruation eftersom effekten av p-piller påverkas. Kan vara aktuellt om akut-p-pillret används exempelvis för att man gjort ett uppehåll eller glömt en dosering av sitt p-piller.
? Läkemedlet är inte lämpligt vid vissa diagnoser.
? Intag av vissa andra läkemedel och naturläkemedel kan vara olämpligt.
? Nödåtgärden bör absolut inte ses som en ersättning för preventivmedel då akut-p-pillret uppskattningsvis endast förebygger 84% av förväntade graviditeter (ref. Fass.se, Postinor®, 090904).
Ska kunder förutsättas kunna göra det själva?
Jag saknar en debatt om risk för felaktig läkemedelsanvändning. Redan idag, när rådgivning finns tillgänglig, kostar dessa problem samhället miljardbelopp och stort lidande varje år. Göran Hägglund sa under fjolåret att apoteken och läkemedelsförsäljning inte ska bli någon krämarverksamhet. Det är dock myndigheten som sätter ramarna.
