I en ny studie från Sahlgrenska akademin i Göteborg visar forskare att probiotika, det vill säga kosttillskott med hälsofrämjande bakterier, har en förebyggande effekt på benskörhet och minskar förlusten av benmassa hos äldre kvinnor. Studien är publicerad i Journal of internal medicine.
I studien ingick 90 kvinnor i åldern 75 till 80 år som randomiserades till att få antingen probiotika i form av mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri eller placebo i 12 månader.
Det primära utfallsmåttet var förändring i bentäthet i underbenet (tibia). Bentätheten mättes med högupplöst datortomografi.
Efter ett års behandling med antingen probiotika eller placebo hade de kvinnor som fått probiotika förlorat 0,83 procent av benmassa medan de som fått placebo förlorat 1,83 procent – det vill säga dubbelt så mycket.
– Det är fantastiska resultat, att man med ett kosttillskott kan få en positiv effekt på skelettet, säger Anna Nilsson, överläkare och docent i endokrinologi vid Sahlgrenska akademin, och förstaförfattare till studien. De läkemedel man använder för behandling av benskörhet i dag används vid etablerad sjukdom, men detta kan vara en förebyggande, snäll, behandling med något som använts länge och som dessutom är bra för magen.
Hos alla vuxna börjar förlusten av benmassa vid ungefär 25 års ålder. I klimakteriet är förlusten extra stor, och många äldre kvinnor drabbas av benskörhet, osteoporos.
Tidigare studier på möss har visat att probiotika minskar förlusten av benmassa, men detta är första gången konceptet testats på människa.
Mekanismen bakom probiotikans skyddande effekt på skelettet är inte känd. En hypotes, enligt Anna Nilsson, är minskning av inflammation, något som man vet driver på benförlust. I studien mättes också olika markörer för inflammation, men forskarna såg ingen skillnad mellan grupperna.
– Det var en ganska stor spridning och utifrån våra resultat kan vi inte dra några slutsatser om probiotikas inverkan på inflammation, för det krävs större studier, säger Anna Nilsson.
Probiotikan som användes i studien utgjordes av bakteriestammen L reuteri 6475 – samma stam som använts i de preklinsika studierna. Denna bakteriestam ingår dock inte i något av de kosttillskott som finns på marknaden i dag.
Försökspersonerna fick probiotikan i form av frystorkade bakterier blandade med ett maltodextrinpulver två gånger om dagen. Placebogruppen fick enbart maltodextrinpulver, och varken försökspersoner eller studiepersonal visste vem som fick vad förrän studien var avslutad.
Bakteriedosen i behandlingsgruppen var 100 miljarder koloniformande bakterier per dag, vilken är många gånger högre än mängden bakterier man får i sig från livsmedel, som exempelvis yoghurt, eller befintliga kosttillskott.
Inga allvarliga biverkningar rapporterades, men en relativt stor andel i både behandlingsgruppen och placebogruppen rapporterade initiala magbesvär.
– Vi visste om att probiotikan kunde ge upphov till lite mer magrörelser och informerade om det innan studiestart. Besvären försvann dock efter ett par dagar, säger Anna Nilsson.
Trots de positiva resultaten vill Anna Nilsson inte ge några rekommendationer för kvinnor att börja äta probiotika i stor mängd.
– Det är alldeles för tidigt att säga att man ska lägga en massa pengar på det. Det krävs mer forskning och större studier för att kunna ge den typen av rekommendationer.
Nu planerar Anna Nilsson och hennes forskarkollegor för just nya studier.
– Det som behövs är både större studier och studier med längre uppföljningstid. Dessutom kan man fundera på att inkludera andra grupper, till exempel yngre kvinnor samt män, säger Anna Nilsson.
Probiotikan som användes i studien tillhandahölls av företaget Biogaia.
