Genom att bygga in precisionsmedicin i reumatikervården vill de medverkande i ett nytt projekt i framtiden kunna erbjuda patienter både bättre förebyggande insatser och effektivare behandlingar.
Projektets titel är Framtidens reumatologi och är ett av sex projekt som Vinnova stöder inom satsningen Framtidens precisionsmedicin.
Inför precisionsmedicin i reumatikervården
Projektet om precisionsmedicin i reumatikervården får 16 miljoner kronor av Vinnova och pågår fram till och med september 2027. Det är ett samarbete mellan Region Stockholm, Karolinska institutet, Uppsala universitet, företaget Omda health analytics och patientorganisationen Reumatikerförbundet.
Karolinska universitetssjukhuset koordinerar arbetet som enligt ett pressmeddelande handlar om att kombinera ny diagnostik med digitala lösningar och avancerad forskning.
Fokus ligger på fem vanliga inflammatoriska reumatiska sjukdomar; reumatoid artrit, myosit, SLE (systemisk lupus erythematosus), systemisk skleros och Sjögrens sjukdom.
Tidigare och förfinad diagnostik
I dag får patienter med dessa sjukdomar i regel sin diagnos först när de börjar få kliniska symtom. Och behandlingen är livslång och inte botande utan inriktad på att hålla sjukdomen under kontroll.
Det här vill aktörerna i projektet ändra på genom att bygga vidare på ny forskning. Den visar att de immunreaktioner som orsakar sjukdomarna kan uppträda långt innan dagens diagnosverktyg kan hitta dem.
Ett viktigt steg är därför att utveckla förfinad precisionsdiagnostik för de fem reumatiska sjukdomarna och att göra de nya diagnostiska verktygen till en del av rutinvården. Det ska bland annat öka möjligheterna till ytterligare indelning av dessa sjukdomar.
Behandling och prevention
Ökad förståelse för immunsystemets roll vid de olika sjukdomarna ska kunna ge en förfinad uppdelning av dem. Med hjälp av den kommer man att kunna utvärdera etablerade och nya terapier bättre. Det handlar om att få svar på den viktiga frågan om vem som bör erbjudas vilken behandling.
Projektgruppen vill också använda samma verktyg för att ta fram riktade förebyggande insatser för friska personer som har ökad risk för någon av sjukdomarna. Insatser som kan hindra att sjukdomen bryter ut.
Ett viktigt projektmålmål är hela tiden att bygga in precisionsmedicin i reumatikervården – att få in de nya arbetssätten i den vanliga rutinvården. Det ska bland annat ske genom att föra in den nya förfinade sjukdomsuppdelningen i reumatologins nationella kvalitetsregister och i digitala beslutsstöd.
Tror på stora besparingar
En av de drivande i projektet är Johan Askling, professor i reumatologi/reumatisk sjukdomsepidemiologi vid Karolinska institutet och överläkare i reumatologi vid Karolinska universitetssjukhuset.
– Kroniska reumatiska och andra inflammationssjukdomar drabbar flera procent av befolkningen, och medför just på grund av att de är kroniska ett betydande lidande för individen och kostnader för vården och för samhället, säger han i pressmeddelandet.
– En investering på kort sikt i förändrade vårdflöden och tidigare diagnostik och terapi för den här typen av sjukdomar bör kunna generera en betydande besparing i lidande och pengar på längre sikt.
