Sedan regeringen inrättade ett life science-kontor och bemannade det med Jennie Nordborg i februari förra året har önskan om och väntan på en nationell life science-strategi varit stor. I dag, torsdag, presenterades den av inte mindre än tre ministrar i samband med en presskonferens som hölls på Danderyds sjukhus.
– Det är viktigt att vi har en starkt life science-sektor av många skäl. Dels för att alla i Sverige ska känna att vi kan leva långa, trygga och friska liv. Men även för att vi ska vara globalt konkurrenskraftiga, sade socialminister Lena Hallengren (S), vid presskonferensen.
Näringsminister Ibrahim Baylan (S) påtalade att life science-industrin står för cirka åtta procent av den svenska varuexporten och att den därför inte bara är viktig ur ett hälsoperspektiv utan också ur ett näringspolitiskt.
– Vi vill både utveckla life science-företagen i vårt land och göra det mer attraktivt för utländska företag att förlägga sin verksamhet här. Det händer mycket i vår omvärld nu, till exempel i samband med Brexit och om vi är på här kan det finnas möjlighet att attrahera investeringar, sade Ibrahim Baylan.
Forskning stärks med life science-strategi
Även forskningsminister Matilda Ernkrans (S) slöt upp bakom life science-strategin, som hon menar är viktig för att säkerställa att Sverige fortsätter vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Hon konstaterade också att allt mer av utvecklingen av läkemedel och diagnostik går mot individanpassade produkter.
– I takt med att vi använder mer precisionsmedicin och artificiell intelligens behöver vi anpassa regelverk och arbetssätt för att till fullo dra nytta av dessa innovationer. Svensk forskning inom life science håller en hög internationell klass och en av målsättningarna i life science-strategin är att stärka den tvärsektoriella forskningen och omsätta forskning till nya läkemedel och behandlingar, sade hon.
I den 40 sidor långa life science-strategin pekar regeringen ut åtta områden inom vilka förändringar bedöms vara ”särskilt angelägna”. Bland annat nämns nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation, integration av forskning och innovation i vården samt kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande som sådana områden.
Precisionsmedicin i fokus
Till de åtta områdena kopplas 30 målsättningar varav några är effektivt och säkert utbyte av patientdata, hög kvalitet i kliniska studier och konkurrensmässiga förutsättningar för internationell rekrytering.
I inledningen till life science-strategin lyfter regeringen de ökade möjligheterna till individanpassad vård, benämnt som precisionsmedicin, som en positiv men utmanande omvandling.
För att hantera denna måste alla delar i vården ha de förutsättningar som krävs, vilket förutsätter ”nära samverkan mellan näringslivet, berörda myndigheter och universitet och högskolor”, enligt regeringen.
– Forskning och innovation måste integreras i hälso- och sjukvården. Det är viktigt att det finns incitament och möjligheter att kombinera kliniskt arbete och forskning i alla delar av vården – både på sjukhus och i primärvården, sade Lena Hallengren vid pressträffen.
Life science-strategin vänder sig enligt regeringen framför allt till akademin, myndigheter, hälso- och sjukvårdens och omsorgens huvudmän, företag inom life science-sektorn och finansiärer av forskning och innovation och ska ses som ett långsiktigt ramverk för att stärka Sverige som life science-nation.
