Genredigeringsverktyget Crispr/Cas9 har som tidigare konstaterats stor potential att i framtiden kunna behandla genetiska sjukdomar. En utmaning är dock att nå rätt vävnad med behandlingen, och bland de första kliniska prövningarna som är igång är behandling av blodsjukdomarna beta thalassemi och sicklecellanemi, som Läkemedelsvärlden rapporterat om.
I ett pressmeddelande presenterar nu företagen bakom studierna, Vertex Pharmaceuticals och Crispr Therapeutics, de första interimsresultaten gällande två patienter.
En kvinnlig patient med beta thalassemi, en blodsjukdom som innebär att hemoglobinet förlorat sin syrebärande förmåga på grund av en mutation, fick den experimentella Crispr-behandlingen CTX001 under första kvartalet i år.
Behandlingen innebär att blodstamceller som utvunnits från patienten modifieras med hjälp av Crispr/Cas9 så att de producerar höga halter av så kallat fetalt hemoglobin (HbF), något som normalt bara tillverkas vid födseln. De modifierade cellerna ges sedan tillbaka till patienten där tanken är att de ska mångfaldiga sig och ersätta den bristfälliga syretransporten.
Innan patienten fick den experimentella behandlingen behövde hon i genomsnitt drygt 16 blodtransfusioner per år. Nio månader efter behandlingen klarade sig patienten utan transfusioner och hade ett hemoglobinvärde på 119 gram per liter (referensvärde för kvinnor brukar anges till 120-155 g/L).
Två allvarliga händelser rapporterades under behandlingstiden, lunginflammation och så kallad veno-ocklusiv sjukdom i levern. Inget av tillstånden bedömdes av de externa granskarna vara kopplade till Crispr/Cas9-behandlingarna utan till den förberedande behandlingen inför stamcellstransplantationen.
Även resultat för en patient med sicklecellanemi, som också fått Crispr-behandlingen CTX001, har presenterats. Vid sicklecellanemi gör en mutation i hemoglobinet att de röda blodkropparna får annorlunda form och kortare livstid vilket gör blodet mer trögflytande. Detta gör att blodkropparna lättare fastnar på blodkärlens väggar med försämrad blodcirkulation och risk för tilltäppning av blodkärlen som följd.
Liksom vid behandlingen av beta thalassemi tas blodstamceller ut från patienten, modifieras med Crispr/Cas9 för att öka produktionen av fetalt hemoblobin och ges sedan tillbaka till patienten.
Den kvinnliga patienten med sicklecellanemi fick den experimentella Crispr-behandlingen i mitten av sommaren. Innan behandlingen hade hon i genomsnitt sju vaso-ocklusiva kriser per år (akuta sjukdomstillstånd med återkommande perioder av smärta). Vid uppföljning fyra månader efter behandlingen hade patienten inga vaso-ocklusiva kriser och hade ett hemoglobinvärde på 113 gram per liter.
Tre allvarliga händelser rapporterades: sepsis, gallsten och magsmärtor. Samtliga bedömdes bero på den stamcellsföreberedande behandlingen och inte på CTX001.
I de båda pågående fas I/II-studierna ingår patienter i åldern 18-35 år. Totalt ska 45 personer rekryteras till vardera studie.
I en intervju med Stat news säger vd:n för Crispr Therapeutics, Samarth Kulkarni, att studieresultaten är ett bevis på att Crispr har en plats i den klniska behandlingen, men att mycket återstår.
– När Crispr kom för nio-tio år sedan visste vi att det var en revolutionerande teknik, men dess inverkan på hälsa var mer oklar. Dessa resultat visar att Crispr-baserade läkemedel är på ingång. Samtidigt inser vi att det är mycket arbete kvar innan vi kan ge det här läkemedlet till patienter.
