Idén att förebygga hjärt-kärlsjukdom med hjälp av ett kombinationspiller med flera olika läkemedel i, ett så kallat ”polypill” eller allt-i-ett-piller, prövas nu av forskare på flera håll i världen. Syftet är att hitta ett fungerande sätt att erbjuda hjärt-kärlprevention även till befolkningar och grupper som av utbildningsmässiga och socioekonomiska skäl inte nås av vanliga förebyggande insatser med skräddarsydd läkemedelsbehandling och hjälp till livsstilsförändringar.
Nyligen publicerades, som Läkemedelsvärlden rapporterade, lovande resultat av en polypill-studie på den iranska landsbygden. Nu presenterar amerikanska forskare en randomiserad studie av hjärt-kärlprevention med hjälp av ett dagligt allt-i-ett-piller som genomfördes i ett område med låg socioekonomisk status och i huvudsak afroamerikansk befolkning i Alabama, USA.
Studien, som publicerats i New England journal of medicine, visar att den grupp som fick allt-i-ett-pillret i ett år minskade sin risk för hjärt-kärlsjukdom med i genomsnitt 25 procent jämfört med kontrollgruppen.
– Patienter kan stå inför många olika hinder att få den vård de behöver. Det kan handla om kostnader och om att läkemedelsbehandlingar upplevs som komplicerade. Därför behövs innovativa strategier för att erbjuda förebyggande vård, sade studiens förstaförfattare Daniel Munoz, docent i kardiologi vid Vanderbilt university medical center i Nashville, i ett uttalande i samband med att studien publicerades.
Öppen, randomiserad studie
Det piller som användes i studien innehöll låga doser av fyra läkemedel; tre blodtryckssänkare samt en statin mot höga blodfetter. Studien genomfördes med hjälp av personal vid ett primärvårdscenter i Alabama. Deltagarna rekryterades enligt uppställda kriterier dels bland deltagare i en tidigare forskningsstudie om hälsoskillnader och dels bland primärvårdscentrets patienter.
Sammanlagt 303 personer utan hjärt-kärlsjukdom deltog och randomiserades till behandlingsgrupp eller kontrollgrupp. Deltagarna var i genomsnitt 56 år, tre fjärdedelar hade en årlig hushållsinkomst under 15 000 dollar (cirka 145 000 kronor), fetma var vanligt och över 40 procent hade behandlingskrävande högt blodtryck.
Behandlingsgruppen på 148 personer erbjöds att under ett år dagligen ta allt-i-ett-pillret. I samråd med sin läkare kunde deltagarna ta pillret som ett tillägg till eventuell övrig behandling mot högt blodtryck och höga blodfetter. Den övriga behandlingen kunde lämnas oförändrad eller vid behov justeras.
Kontrollgruppen på 155 personer fick sedvanlig behandling, inklusive läkemedel enligt gängse riktlinjer.
Medicinskt signifikant riskminskning
Forskarna lät räkna överblivna piller och kunde på så sätt beräkna följsamheten till polypillbehandlingen. Följsamheten låg efter ett år i median på 86 procent, vilket forskarna bedömer som en god följsamhet.
Efter ett år hade det systoliska (övre) blodtrycket i behandlingsgruppen minskat med i genomsnitt 9 mm Hg och i kontrollgruppen med 2 mm Hg. Halten av LDL-kolesterol i blodet hade minskat med 0,40 mmol per liter i behandlingsgruppen och 0,10 mmol perliter i kontrollgruppen.
Skillnaderna i blodtrycks- och kolesterolsänkning mellan de två grupperna är statistiskt säkerställd och bedöms av forskarna som ”medicinskt signifikant”. Skillnaderna beräknas motsvara 25 procents lägre risk för hjärt-kärlhändelser som stroke och hjärtinfarkt.
Någon mer djupgående analys av eventuella biverkningar av allt-i-ett-pillret finns inte i studien. Forskarna konstaterar att en procent i behandlingsgruppen rapporterade muskelvärk, vilket förekommer som biverkning av statiner, och en procent fick lågt blodtryck.
En svaghet med studien är den öppna designen som innebar att både patienter och vårdpersonal visste om personen hörde till behandlingsgruppen eller kontrollgruppen. Forskarna skriver att det inte kan uteslutas att detta påverkade resultatet.
Forskarna medger också att den strategi som tillämpades – ”one size fits all” – går stick i stäv mot den växande trenden att sträva efter att individanpassa medicinska behandlingar. Men de menar att det också behövs bredare strategier för grupper som inte nås av denna trend.
– Vi behöver få mer kunskap om vad som fungerar och inte i dessa miljöer så att vi kan förbättra resultaten för de mest utsatta personerna, sade Daniel Munoz.
– I den fortsatta forskningen behöver vi dessutom också studera om polypillstrategin kan ge fördelar även i den allmänna befolkningen.
