Inom ramen för Platinea (PLATtform för INnovation av Existerande Antibiotika) har 16 aktörer de senaste tre åren samverkat för att lösa problem kring antibiotika i Sverige. Samverkan är inriktad på att optimera användningen av befintliga antibiotika och att öka tillgången på viktiga antibiotika som riskerar att försvinna från Sverige.
– Visionen är rätt antibiotika till rätt patient i rätt dos och i rätt tid, sade Platineas projektledare Enrico Baraldi, när aktörerna nyligen samlades till en två dagar lång slutkonferens för att summera den treåriga projekttiden.
Han sade också att slutkonferensen bara är början, för nu finns planer på att fortsätta arbetet enligt den modell som Vinnovastödda Platinea byggt upp.
– Vi söker finansiering för en fortsättning och skulle vilja göra Platinea till en permanent organisation med samma fokus som hittills, sade Enrico Baraldi, som även är professor i industriell teknik vid Uppsala universitet.
Pionjärsamarbete i Platinea
En grundidé med Platinea är att bygga samarbete mellan aktörer med olika perspektiv. Här finns företrädare för myndigheter, akademi, hälso- och sjukvård, läkemedelsindustri och ideell sektor. På aktörslistan står tre universitetssjukhus, fyra universitet, tre läkemedelsföretag, Strama, Folkhälsomyndigheten, Apotekarsocieteten, forskningsinstitutet Rise och Läkemedelsindustriföreningen.
– Det är en viktig milstolpe att vi fått på plats ett samverkansavtal och ett givande samarbete mellan dessa olika sektorer. Något sådant har inte tidigare funnits i Sverige, sade Enrico Baraldi.
– Vi hoppas att dessa aktörer kommer att vilja fortsätta inom Platinea, men välkomnar även nya partners.
Tyst pandemi
Platineas arbete för att befintliga antibiotika ska kunna användas på ett optimalt sätt är viktigt för att svenska patienter med allvarliga infektioner ska kunna få effektiv behandling. Men en optimering av antibiotikaanvändningen är också ett viktigt bidrag till att motverka utvecklingen av antibiotikaresistens. Om detta påminde under konferensen Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin vid Linköpings universitet och ledare för en av arbetsgrupperna, de så kallade arbetspaketen, inom Platinea.
– Dödligheten på grund av infektioner som orsakas av antibiotikaresistenta bakterier ökar. Det är en tyst pandemi, sade han.
– Om inget görs kommer dödligheten enligt WHO 2050 att vara så hög att en person i världen dör var tredje sekund av sådana infektioner.
Studier trots pandemin
Vid konferensen presenterades en lång rad resultat av Platineaarbetet inom de fyra arbetspaketen. Platinea har bland annat identifierat för vilka viktiga antibiotika som risken för bristsituationer är särskilt kritiska, undersökt problem i kommunikationen om bristsituationer till vården och inventerat vilka antibiotika som behöver nya studier för att kunna användas bättre.
Aktörerna har även kartlagt leveranskedjor för antibiotika, orsaker till bristsituationer och vilka ekonomiska incitament som behövs för att behålla nödvändiga antibiotika på den svenska marknaden på ett hållbart sätt.
De har också tagit fram en rad förslag till åtgärder mot de problem som har hittats. En del av dem har Läkemedelsvärlden rapporterat om tidigare. Det gäller till exempel ett förslag om säkerhetslager för antibiotika och ett annat om hur informationsteknologi kan underlätta överblicken av och kommunikationen om bristsituationer. Fler åtgärdsförslag finns i de rapporter som nu finns på Platineas webbplats.
Andra exempel på insatser har varit test av nya verktyg för att främja en rationell antibiotikaanvändning i vården, bland annat antibiotikaronder, och studier av hur antibiotikadoseringar kan optimeras. Flera av undersökningarna och interventionsstudierna inom vården har försvårats av pandemin, men huvudsakligen ändå kunnat genomföras.
– Jag är imponerad av allt som vi har kunnat åstadkomma trots pandemin. Nu vill vi fortsätta att genomföra studier med hjälp av samma prioriteringsmodell som hittills för att välja ut de mest angelägna frågeställningarna, sade Enrico Baraldi.
