Huden är en svårgenomtränglig barriär för läkemedel. Hornlagret, det översta hudlagret, utesluter de flesta läkemedelssubstanser från att administreras från plåsterberedningar till blodbanan. Icke desto mindre erbjuder så kallad transdermal administrering av läkemedel flera fördelar.
Det går enkelt att ta bort ett plåster när man vill avsluta behandlingen, och nivåerna av läkemedel i blodet blir jämnare än med andra administreringssätt. Jämfört med injektionsberedningar är plåster inte smärtsamma och kan enkelt användas utan medicinsk utbildning.
Sedan det första åksjukeplåstret lanserades i slutet av 70-talet har det därför experimenterats med olika slag av mer eller mindre avancerade beredningar som gör huden genomsläpplig för andra typer av läkemedel än det fåtal som i dag finns tillgängliga som plåster och geler.
Ingen smärta
En utvecklingslinje som nu drivs av flera amerikanska bolag går ut på att öppna upp små kanaler genom hornlagret som läkemedel lättare kan passera genom, så kallad mikroporation. I den kanske mest uppmärksammade principen för mikroporation används mikrometertunna nålar, ?mikronålar?, som gör små hål i huden.
? Eftersom nålarna är så små är tanken att de inte ska stimulera nervända och därmed inte orsaka någon smärta när de sätts in. Detta har bekräftats i småskaliga studier, säger Mark Prausnitz, docent vid Georgia Institute of Technology i Atlanta och ledande forskare inom mikronålsfältet.
Genom hålen som skapas av mikronålarna kan även makromolekyler, proteiner och DNA passera ? ett faktum som läkemedelsbolag framförallt försöker utnyttja för att administrera insulin och vaccin, vilket har visat lovande resultat i djurförsök.
Mikronålssystem kan tillverkas och användas på flera olika sätt. Enligt Mark Prausnitz är det enklaste tillvägagångssättet att genomborra hornlagret med solida mikronålar som sedan avlägsnas. Därefter sätts en plåsterliknande beredning på som avger läkemedlet medan hålen efter nålarna fortfarande står öppna.
? En annan möjlighet är att mikronålarna i sig är täckta med läkemedelsubstans som blir fri att diffundera ner genom huden när nålarna appliceras. Ett tredje sätt är att använda ihåliga nålar varigenom en läkemedelslösning kan passera. Då krävs också någon form av pump som pumpar lösningen genom nålarna, säger Mark Prausnitz.
Mest entusiastisk är han över att använda mikronålar gjorda av biodegraderbara polymerer med inkapslad läkemedelssubstans.
? Om nålarna skulle brytas av i huden behöver man inte bekymra sig, eftersom de skonsamt skulle brytas ner av kroppen. Kanske vore det möjligt att utveckla en beredning där basen till nålarna bryts av efter appliceringen. Nålarna får sedan ligga kvar i huden som en depå och kan frisätta läkemedel under lång tid.
Värmepulser skapar hudporer
Tidiga kliniska prövningar med olika mikronålssystem pågår i USA, men ännu har inga resultat presenterats. En knäckfråga för framtiden blir att visa att mikronålarna inte orsakar irritation och annan skada vid längre tids användning.
Vid sidan om mikronålstekniken testas flera andra koncept för mikroporation av huden för att underlätta transdermal administrering. En princip går ut på att öppna upp huden med svaga strömmar, så kallad elektroporation.
I ett annat utvecklingsspår, så kallad värmeporation, är principen att med millisekundlånga värmepulser göra mikrometerstora ?brunnar? i hornlagret där läkemedelsfomulering sedan appliceras från en reservoar.
Ett ledande företag inom denna utveckling är Altea Therapeutics i Atlanta. Uppmuntrat av resultat av en fas 1-studie där bolagets system visat sig kontinuerligt kunna ge insulin planerar man att starta en fas 1/2-studie på diabetespatienter senare i år.
Enligt bolagets vd Eric Tomlinson erbjuder värmeporationstekniken flera fördelar jämfört med mikronålstekniken, exempelvis att den inte riskerar lämna efter sig brutna nålar i huden. Samtidigt kräver tekniken en yttre energikälla.
Svenskbrittiska läkemedelskoncernen Astrazeneca har hitintills valt att inte anamma något av koncepten för mikroporation. Professor Arne Brodin, vid Astrazeneca R&D i Södertälje, som har lång erfarenhet av läkemedelsformulering av topikala beredningar, ser dock positivt på utvecklingen.
? Visionen är klart intressant att kunna administrera fler läkemedel genom huden med de fördelar det innebär. Det här är en utveckling som är värd att driva för framtida bruk. För egen del tror jag kanske mest på mikronålstekniken framför andra koncept, som riskerar att bli alltför ?device-styrda? med frågetecken kring energikällor och prisbild.
? Men en invändning mot mikronålssystemen är att dessa ändå regulatoriskt kan komma att klassas som injektionsberedningar snarare än som plåster. I så fall kan det bli svårigheter med medföljande krav på sterilitet, säger Arne Brodin.
Carl-Magnus Hake