När är placebo egentligen placebo? Den frågan försökte amerikanska forskare att svara på genom att granska detaljerna från 150 kliniska prövningar. Deras främsta slutsatts var att det i de flesta fall inte framgår vad placeboläkemedlen innehåller. I de fall där de kunde ta reda på vad kontrollgrupperna egentligen fått, visade det sig inte vara så okomplicerat. Placebopillren innehåller nämligen ämnen som både kan gynna och missgynna läkemedlet som det jämförs med.
I en studie, som studerade effekten av ett kolesterolsänkande preparat, fick placebogruppen preparat med oliv- och majsolja. Att fettsyrorna i dessa kan påverka kolesterolnivåerna är känt så resultatet för det testade läkemedlet har jämförts med ett annan aktivt preparat.
Ett annat exempel som forskarna hittade var en klinisk prövning av ett preparat för cancerpatienter som också lider av anorexi. Där innehåll placebobehandlingen laktos. Alla cancerpatienter löpte en ökad risk att vara laktosintoleranta och kan därför ha genererat biverkningar som fick den faktiska behandlingen att framstå som bättre än det var.
Författarna bakom studien som publicerats i Annals of Internal Medicine skriver i en kommentar att de inte är ute efter det perfekta placebopillret. Däremot menar de att et är viktigt att noggrant ange vad placebobehandlingen innehåller så att hänsyn tas när man värderar resultatet.
– Vi är vana att betrakta placebobehandling som något som lämnar oss opåverkade. Men det finns inga bevis för att det inte påverkar oss, säger Beatrice Golomb vid University of California och en av forskarna bakom studien till Reuters.