Kan en ny ersättningsmodell öka tillgången till medicinskt kritiska antibiotika i den svenska vården? Den frågan ska Folkhälsomyndigheten belysa i ett pilottest som nu startar, två år efter att myndigheten fick uppdraget från regeringen.
Nya avtal om kritiska antibiotika
I juni berättade Läkemedelsvärlden att upphandlingen inom pilotprojektet kommit i gång. Och nu har Folkhälsomyndigheten tecknat avtal med samtliga de fyra läkemedelsföretag som lämnade anbud. Dessa är MSD, Shionogi, Pharmaprim och Unimedic pharma. I avtalen förbinder de sig att genom specificerad lagerhållning garantera att svensk sjukvård har god och snabb tillgång till några utvalda antibiotikaprodukter.
Fem antibiotika ingår i pilotstudien; Zerbaxa (ceftolozan-tazobaktam), Recarbrio (imipenem-cilastatin-relebaktam), Fetcroja (cefiderokol), Vaborem (meropenem-vaborbaktam) och Fosfomycin infectopharm (fosfomycin). Det är läkemedel som ges i form av infusion till allvarligt sjuka patienter i vården.
Samtliga fem har enligt Folkhälsomyndighetens bedömning särskilt medicinskt värde samtidigt som de har eller riskerar att få bristande tillgänglighet i Sverige. Det är antibiotika med god aktivitet mot de typer av multiresistenta bakterier som Världshälsoorganisationen WHO klassat som kritiska i kampen mot antibiotikaresistens.
Lager i Sverige
Kraven i upphandlingen var att de antibiotika som kunde bli aktuella skulle vara godkända för behandling av minst två av dessa infektioner: Komplicerad bukinfektion, komplicerad urinvägsinfektion, sjukhusförvärvad lunginflammation och infektion orsakad av aeroba gramnegativa organismer hos patienter med begränsade behandlingsalternativ.
En orsak till återkommande brister på viktiga antibiotika anses vara att produkterna inte är tillräckligt lönsamma för företagen. Detta eftersom antibiotika av resistensskäl bör användas så sparsamt som möjligt.
Den ersättningsmodell som de fyra företagen nu ska vara med och pröva går ut på att de får en garanterad årlig minimiersättning. Som motprestation förbinder de sig företaget att kunna leverera det avtalade läkemedlet till vården inom en viss tid.
Enligt avtalen ska leverantörerna hålla lager i Sverige av de aktuella antibiotikaprodukterna. Lagrets storlek specificeras i avtalen på ett sätt som ska skapa en viss buffert.
Så ser modellen ut
Regionerna och sjukhusen ska beställa och betala produkterna enligt sina vanliga rutiner. Företagen ska då kunna distribuera avtalad produkt senast nästa helgfria vardag.
För att hålla dessa lager och vara beredda att leverera enligt avtal får företagen en garanterad ersättning. Om företaget inte skulle sälja en endaste förpackning på ett helt år får det ändå fyra miljoner kronor för lagerhållningen. Om företaget i stället säljer produkten för en viss summa under året så dras det beloppet av från de fyra miljonerna.
Skulle årsförsäljningen överstiga fyra miljoner för företaget dock ändå 400 000 kronor per år för den garanterade lagerhållningen.
Avtalen löper från 15 juli 2020 till 15 juli 2022 och det finns möjlighet till förlängning i ytterligare 24 månader.
Själva pilotstudien pågår till och med 2022. Folkhälsomyndigheten kommer att utvärdera ersättningsmodellen i fyra delprojekt. Bland annat ska myndigheten undersöka om tillgängligheten av de kritiska antibiotikaprodukterna påverkas av ersättningsmodellen och vilka ekonomiska konsekvenser den får.
Pilotprojektet finansieras delvis av Vinnova.
