I ett pilotprojekt har Folkhälsomyndigheten undersökt om en modell med garanterad ersättning till läkemedelsbolaget kan förbättra tillgången till medicinskt viktiga, nya antibiotika i Sverige. En första utvärdering visar att den testade ersättningsmodellen ledde till ökad tillgång på de aktuella antibiotikaprodukterna i vårt land.
Pilotprojekt för att lösa lönsamhetsproblem
Redan i juni 2018 gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en pilotstudie om tillgänglighet till vissa antibiotika. Frågan var om en ny ersättningsmodell kan minska det omtalade problemet med att låg lönsamhet bidrar till dålig tillgänglighet för antibiotika.
Att ha tillgång till rätt sorts antibiotika är avgörande vid infektioner med resistenta bakterier. Men Sverige är en liten marknad med restriktiv antibiotikaanvändning. Det kan av lönsamhetsskäl fördröja introduktionen av nya antibiotika i vårt land.
– Det här drabbar till exempel nya, effektiva antibiotika som är särskilt viktiga för kritiskt sjuka patienter som är infekterade av multiresistenta bakterier. Men den pilotstudie som vi har gjort och som vi nu presenterar i den här delrapporten visar att problemet med tillgången till vissa antibiotika i Sverige går att lösa, säger Jenny Hellman, utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.
Ny modell
Folkhälsomyndigheten tog fram en ersättningsmodell som går ut på att man skriver avtal med vissa leverantörer. De får en årlig garanterad minimiersättning från staten hur lite de än säljer av det läkemedel som avtalet gäller. Som motprestation förbinder sig företaget att alltid kunna leverera antibiotikaprodukten till vården inom en viss tid.
För att testa modellen gjorde Folkhälsomyndigheten sedan en upphandling som resulterade i avtal med företagen MSD, Shionogi, Pharmaprim och Unimedic pharma.
Fem nya antibiotika ingick i pilotstudien. Samtliga var medicinskt viktiga antibiotika som ges i form av infusion till allvarligt sjuka patienter i vården. Samtliga var samtidigt också i riskzonen för att få bristande tillgänglighet i Sverige.
Den garanterade minimiersättningen var fyra miljoner kronor per år och produkt. Regionerna upphandlade läkemedlen precis som vanligt. Den verkliga försäljningssumman drogs av från det garanterade beloppet, men företagen fick ändå minst 400 000 kronor extra per år för en garanterad lagerhållning.
Pilotprojekt visade positiv effekt
Avtalen löpte från 15 juli 2020 och två år framåt, med möjlighet till ytterligare förlängning. Nu pågår utvärderingen.
I en första delrapport konstaterar Folkhälsomyndigheten att ersättningsmodellen gjorde att Sverige tillgång till flera nya läkemedel, dessutom tidigare än andra jämförbara europeiska länder. Myndigheten framhåller att det har fungerat väl med en statlig ersättning som till stor del är frikopplad från försäljningsvolymen.
Det har dock varit svårt att beräkna hur stora säkerhetslagren av de aktuella läkemedlen bör vara. Ibland har för stora lager gjort att leverantören fått kassera antibiotika som kunde ha kommit till nytta någon annanstans i världen.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att om den nya modellen får fortsatt användning, bör man löpande justera säkerhetslagrens volym.
Slutrapport i vår
Senast sista maj kommer en slutrapport där Folkhälsomyndigheten bland annat presenterar ersättningsmodellens kliniska och ekonomiska effekter.
