Sett i ett blågult perspektiv har Pharmacias utflyttningar och försäljningar av sina forskningsenheter från landet på senare år utgjort ett nationalekonomiskt sorgekapitel.
Kvar inom gränserna finns idag fyra tillverkningsenheter, en mindre forskningsenhet i Helsingborg och ett marknadsbolag.
Enligt Håkan Åström, vd för svenska Pharmacia, finns ingen anledning till oro över de befintliga verksamheterna i Sverige med anledning av samgåendet med Pfizer.
– De här delarna hade ett stort värde för Pharmacia och kommer också att ha ett stort värde för Pfizer. Nicorettefabriken i Helsingborg, biotekniken i Strängnäs med mera är unika anläggningar som drar in stora belopp, säger Håkan Åström.
Hans egen roll i det nya företaget är dock mer osäker.
– Pfizer har redan en fungerande företagsledning. I samband med fusioner rationaliseras ju i regel ledningen bort i det företag som köps upp.
Tummen upp från Pfizer
För att klara en planerad global expansion inom bioteknikområdet beslöt Pharmaciakoncernen i våras att detaljprojektera för två nya produktionsanläggningar i Strängnäs (se LMV 3/02). Sedan Pfizers bud på Pharmacia offentliggjordes i somras har det dock varit ovisst vad som skulle hända med den planerade satsningen.
I början av oktober besökte en delegation från Pfizer under ledning av den vice globala tillverkningschefen Norman Winskills Strängnäsfabriken. Winskills har stort inflytande över Pfizers inriktning inom bioteknikområdet.
– Han ställde en rad framåtriktade frågor, vilket kändes bra, och vi fick direktiv om att fortsätta projekteringen enligt plan. Allt talar för att de nya anläggningarna kommer att hamna här, säger Mikael Blomqvist, chef för Pharmacia i Strängnäs.
Biotech prioriteras
Den ena projekterade anläggningen är avsedd för tillverkning av storsäljaren Genotropin; den andra för tillverkning av ett flertal bioteknologiska produkter som idag befinner sig i sen klinisk utveckling, bland annat preparatet Somavert mot akromegali. Anläggningarna beräknas ge 70-90 nya arbetstillfällen och vara i drift 2005.
Tänkbara förklaringar till att utbyggnaden i Strängnäs prioriteras är enligt Mikael Blomqvist att produktionsbehovet inom bioteknologi idag vida överstiger tillverkningskapaciteten, samt att Pfizer är relativt svaga på området.
– Den här typen av produktion är oerhört kostsam att ha externt, det blir billigare för alla parter att ha den inom företaget, säger Mikael Blomqvist.
Det slutliga beslutet om de nya fabrikerna i Strängnäs tas, förutsatt att aktieägarna godkänner fusionen, i början av nästa år.
Kompletterande uppgifter
Den 6 respektive 9 december håller de båda bolagen extra bolagsstämmor. För att affären ska förverkligas krävs att aktieägare som står för minst 50 procent av innehavet röstar för affären.
Nyligen begärde den amerikanska konkurrensmyndigheten FTC in kompletterande uppgifter kring samgåendet. Analytiker har tolkat detta som att det nya bolaget av konkurrensskäl kan tvingas att avyttra produkter inom terapiområden där det blir alltför dominerande, exempelvis urologi och migrän.
Pfizers koncernchef Hank McKinnell och Pharmacias dito Fred Hassan besökte Sverige i mitten av oktober och träffade bland annat handelsminister Leif Pagrotsky. McKinnell uttryckte då att den svenska verksamheten åtminstone delvis kommer att stanna kvar i landet efter fusionen, utan att specificera detta närmare.
Varningsbrev hävt
Amerikanska FDA utfärdade i januari 2001 ett varningsbrev till Pharmacias Strängnäsfabrik, efter att man sommaren dessförinnan genomfört en inspektion på plats (se LMV 6/01). Bristerna gällde dels dokumentationen kring fabrikens IT-system; dels att omgivningshygienprogrammen inte var tillräckliga för att påvisa penicillinförekomst i lokalerna mot bakgrund av att fabriken ligger granne med DSM:s (f d Fermenta) penicillinfabrik.
Varningsbrevet hävdes dock nyligen efter att en återinspektion genomförts av personal från FDA.