Förra årets nivå är inte långsiktigt hållbar, konstaterar företagsledningen.
? Läget är ansträngt. I det långa loppet måste vi ha ett positivt resultat i rörelsen, säger Per Matses, vice vd i Apoteket AB.
Som statligt monopolbolag är Apoteket hårt hållet av statsmakten och tillåts inte göra stora vinster. Ett visst överskott måste dock tillåtas för att företaget ska kunna investera och utvecklas.
Därför tvingas Apoteket göra extra uttag från sin egen pensionsstiftelse, så kallad gottgörelse, för att inte redovisa förlust.
1999 tog Apoteket ut 150 miljoner, förra året 260 miljoner och i år har man redan i januari tagit ut årets gottgörelse på 270 miljoner.
? Eftersom stiftelsen är överkonsoliderad har vi gjort bedömningen att vi kan hämta extra pengar under 2000 och 2001. Det finns ingen som helst risk att vi äventyrar våra pensionsförpliktelser, säger Per Matses.
Verksamheten måste bli mer effektiv
1999 års vinst på 400 miljoner var å andra sidan i mesta laget. Därför har Riksförsäkringsverket (RFV) sänkt den så kallade apoteksmarginalen, senast i februari 2000. Det ledde till att Apoteket fick 250 miljoner kronor mindre i intäkter ? och att läkemedelsförmånen och alla kunder på Apoteket besparades lika mycket.
Med facit i hand, anser RFV inte att sänkningen var för kraftig.
? Apoteket kommer aldrig att tycka om sådana justeringar, men vi har en verksamhet som ökar med två miljarder kronor årligen och som måste tvingas till effektiviseringar, säger Tor-Olov Mellgren, avdelningsdirektör på RFV.
RFV vill också ha en ny modell för Apotekets ersättning ? ett aktivitetsbaserat system.
? Vi är ute efter ett belopp per expedition i stället för att enbart priset ska bestämma ersättningen. Väldigt dyra läkemedel kan ge Apoteket 10 000-tals kronor för att lyfta det över disken, säger Tor-Olov Mellgren.
? Vi vill anpassa ersättningen till verkligheten ute på Apoteken.
Helt kan man dock inte komma bort från priset som faktor.
? Apoteket har ju läkemedlen i sin ägo en tid och har då räntekostnader som vi inte kan bortse från, säger Tor-Olov Mellgren.
Brister i redovisningen
RFV är också kritiskt mot att Apoteket inte följer avtalet med staten när det gäller att särredovisa kostnaderna för sin konkurrensutsatta del, alltså handelsvaror som tvål, schampo och tandborstar.
? De använder en form av nyckeltal som vi inte anser är tillräckligt bra särredovisning. När det gäller handelsvarorna ska ju Apoteket ha samma villkor som alla andra som säljer de produkterna, säger Tor-Olov Mellgren.
Per Matses anser att Apoteket lever upp till avtalet, men att man ändå jobbar på att bli bättre.
? Vi vill ha en tydlig redovisning, där man kan se resultatet i de olika delarna. Kruxet är att vi sällan har avgränsade resurser för de olika sortimenten, utan personalen ?springer emellan?.
Alltfler köper medicin på kredit
Förra året utnyttjade mer än 100 000 personer möjligheten att delbetala sina läkemedel. Många smiter helt från notan, vilket har gjort att Apotekets kreditförluster ökat från nio miljoner 1998 till 30 miljoner förra året.
En ännu större kostnadspost är Apo-DOS, förpaketerad medicin i brickor eller påsar, som Apoteket inte tar ut någon extra avgift för.
Efterfrågan har ökat kraftigt på senare år, framför allt från kommunala sjukhem. Antalet DOS-patienter nu är uppe i 145 000 per år, vilket ger en merkostnad på 174 miljoner kronor för Apoteket.
? Nu finansieras DOS-hanteringen över apoteksmarginalen och därmed via läkemedelsförmånen och andra patienters egenavgifter. Vi ifrågasätter detta, eftersom det tillgodoser ett behov inom den kommunala omsorgen, konstaterar Tor-Olov Mellgren.
Regeringen har gett RFV i uppdrag att tillsammans med Socialstyrelsen och Apoteket utreda de två ?sorgebarnen? Apo-DOS och delbetalningen. I juni ska man rapportera till regeringen och då väntas också arbetet med den nya ersättningsmodellen vara klart.
Mats Fahlgren