Under den senaste europeiska bröstcancerkongressen EBCC framkom att 98 procent av deltagare i kliniska prövningar vill veta utfallet av prövningen. Men idag finns inget standardiserat sätt att meddela patienterna resultaten.
– Det finns inte heller myndighetskrav på det och det regleras vanligen inte heller i studieprotokollen, säger Jane Ahlqvist-Rastad, informationsläkare på Läkemedelsverket.
– Om det däremot framkommer ny kunskap som kan påverka patientens deltagande i studien så ska patienten informeras.
Det enda som regleras från myndighetshåll är att studier på något sätt ska offentliggöras.
– Därför är det upp till enskilda patienter att själva ta reda på studiens resultat. Följden blir att bara en del gör det, säger Anders Grahnén, Chief Scientific Officer på Quintiles.
Enligt Birgitta Pettersson, specialistläkare på enheten för kliniska prövningar på Läkemedelsverket, finns det inom EU ett intresse att skapa en större öppenhet mot allmänhet och hälso- och sjukvård.
– Det kan vara rimligt att arbeta för att de patienter som vill ska informeras om resultaten.
Ökad öppenhet
Vanligtvis har sponsorn, oftast ett läkemedelsföretag, ansvaret att informera prövaren om studieresultaten. Företagen förväntar sig sedan att prövaren i sin tur informerar patienten.
För att förbättra öppenheten och spridning av resultat har Läkemedelsindustriföreningen LIF tillsammans med de internationella branschföreningarna enats om en global policy om öppenhet kring kliniska studier, tillgänglig via www.lif.se.
Dessutom har International Fedaration of Pharmaceutical Manufacturers & Associations, IFPMA, utvecklat en webbportal för att söka information om pågående och avslutade kliniska prövningar i flera databaser, både allmänna och hos läkemedelsföretag, på www.ifpma.org.
