I Läkemedelsvärldens förra nummer (sid 7) sägs att Sveriges Farmacevtförbund vill att ett ?gemensamt samtycke? ska räcka för att såväl förskrivare som farmacevter ska få tillgång till den förteckning som föreslås upprättas över förskrivna och uthämtade läkemedel.
Detta ska dock inte förväxlas med vad vi gett uttryck för i vårt remissyttrande, där beteckningen ?gemensamt samtycke? inte förekommer. Förbundet förespråkar däremot i olika sammanhang något som kunde kallas ?gemensamt arbete? inom läkemedelsområdet mellan farmacevter och förskrivare, ett samarbete som syftar till en säker och effektiv läkemedelsanvändning och -distribution för patienternas bästa. I detta arbete skulle tillgången till den aktuella förteckningen även för farmacevter vara ett viktigt instrument. Dock hela tiden på patientens villkor.
Förbundets väsentligaste invändning i remissyttrandet när det gäller utredningens förslag om direktåtkomst är av principiell art. Utredningens utgångspunkt uppges vara att sätta patienten i centrum. Förslaget att enbart ge ?förskrivaren? det vill säga i realiteten läkarkåren rätten att få direktåtkomst sätter inte patienten i centrum. Att sätta patienten i centrum gör man bara om man låter patienten bestämma vem som skall ha rätt till uppgifter ur förteckningen. Det kan finnas ett berättigat intresse hos patienten av att vilja göra en bedömning av riskerna med och rimligheten i den för honom eller henne aktuella läkemedelsprofilen.
Patienten är kanske i något fall betjänt av att någon annan än förskrivare gör en sådan bedömning. Avgörandet bör ligga hos patienten på samma sätt som då det gäller förfoganderätten över uppgifterna i en patientjournal. Det finns ingen anledning att göra åtskillnad för uppgifterna i läkemedelsregistret. Enda anledningen att begränsa åtkomstmöjligheterna är för att förhindra att uppgifterna missbrukas i andra än vårdsammanhang till exempel i samband med försäkringsärenden eller liknande. Syftet med inhämtande av uppgifterna och användning av dessa ska vara att säkra kvaliteten, säkerheten och effekten av läkemedelsanvändningen i patientens vård och behandling.
Jan Vikenhem
Jur. kand, Förbundssekreterare
Sveriges Farmacevtförbund