Forskarna har studerat sex EU-länders parallellimport av 19 olika läkemedel. För Sveriges del har försäkringssystemet gjort en besparing på cirka 34 miljoner kronor 2002 vilket är lite drygt en procent av hela parallellhandelsmarknaden.
Vinsten för importörerna beräknas samma år till cirka 170 miljoner kronor.
Forskarna hävdar att man knappast funnit någon priskonkurrens mellan de parallellimporterande företagen och de nationellt fastställda priserna i de olika länderna.
För Sveriges del låg till exempel priset på de parallellimporterade medlen bara i snitt drygt två procent lägre än de direktimporterade läkemedlen.
? Att besparingen idag inte är så stor kan säkert stämma, säger Ulf Persson vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, IHE.
Men att parallellimporten inte lett till priskonkurrens stämmer inte, menar han. När IHE för något år sedan gjorde en ekonomisk analys av parallellhandeln till Sverige kom man fram till att den sänkt kostnaderna för vissa läkemedel betydligt.
De studerade till exempel hur den, när den introducerades till Sverige 1997, påverkade prissättningen av magsårsmedel och beräknade att kostnaderna skulle ha varit cirka 188 miljoner kronor högre årligen utan parallellhandel.
? Men på längre sikt kan man inte få ut de stora sänkningar som vi såg de första åren, utan det blir små skvättar här och där. Å andra sidan är det svårt att sia om hur förloppet hade sett ut om parallellhandeln inte funnits. Vad hade vi då haft för priser?
- Läkemedel
Parallellimport till Sverige sparade bara 34 miljoner
Samhällsvinsterna med parallellimport av läkemedel är marginella, menar engelska forskare. Enligt deras studie blev till exempel besparingen för det svenska försäkringssystemet 2002 cirka 34 miljoner kronor.