Pandemin tog slut och läkemedelsbristerna eskalerade. Det är ett par av de stora händelserna under första halvåret 2023.
När man står mitt i bruset är det lätt att bli hemmablind. Som nyhetsreporter är du drillad att ständigt vara på väg framåt, mot nästa spännande nyhet.
Men när jag tar några steg tillbaka – och går igenom Läkemedelsvärlden digra nyhetsarkiv – ser jag hur oerhört mycket som hänt och som vi rapporterat om.
Gott skydd mot covid-19
Pandemin har ju helt dominerat nyhetsflödet de senaste tre åren. Och den fortsatte att vara aktuell.
Många svenskar har ett gott skydd mot covid-19. Vaccinationstäckningen är hög. Dessutom har många redan varit infekterade.
I början av februari tar Folkhälsomyndigheten bort de flesta smittskyddsåtgärderna.
Otydligt förtydligande
Sara Byfors, avdelningschef på myndigheten, försöker förtydliga åtgärderna i SVT:s Morgonstudion.
Hennes budskap till allmänheten: ”Har man bara lättare symptom som snuva eller lite ont i halsen kan man gå till sitt jobb” och att använda “sunt förnuft”.
Förtydligandet blev snarare otydligt, tycker Läkemedelsvärldens chefredaktör Helene Wallskär. Hon skriver i en krönika om att vad som är sunt förnuft varierar mellan olika personer.
WHO avblåser pandemin
Från och med den 1 april i år klassas covid-19 inte längre som en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom i Sverige.
Den 5 maj avblåser Världshälsoorganisationen WHO pandemin. Covid-19 ska inte längre klassas som ett internationellt akut hot mot människors hälsa
Vaccintrött allmänhet och sjukvård
Efter tre år med pandemi finns det en viss vaccintrötthet i befolkningen. Kanske gäller det även sjukvården.
Socialstyrelsen rekommenderade att personer som är 80 år eller mer skulle ta en påfyllnadsdos med vaccin mot covid-19 innan sommaren. Många gör inte det. myndighetens uppmaning.
I början av juni hade bara varannan person som är 80 år eller äldre tagit den rekommenderade påfyllnadsdosen.
Covid-19 är vardag
Sjukvården kommer att behöva hämta igen tappet och satsa rejält på vaccinationskampanjer i höst.
Detta för att vi ska gå in i hösten och vintern bättre rustade. För covid-19 kommer tillbaka. Frågan är hur elaka och smittsamma virusstammarna är då.
Visst. De flesta vill inget hellre än att återgå till vardagen före pandemin.
Men vi måste inse att covid-19 är en del av vår nya vardag. Vi kommer att behöva dras med smittan en tid.
EU-mål mot antibiotikaresistens
Sverige har haft ett intensivt sista halvår som ordförandeland i EU.
Nu har EU:s medlemsländer enats om gemensamma mål för minskad antibiotikaresistens, bland annat med tydligt minskad användning av antibiotika.
Sverige lyfte AMR-frågorna i EU
Malin Grape, Sveriges ambassadör för arbetet mot antibiotikaresistens, AMR, har bråda dagar.
I en intervju med Läkemedelsvärlden berättar ambassadören att hon tycker att Sverige har lyft resistensfrågorna under ordförandeskapet.
Svenska Netflixmodellen intresserade
Jakten på nya antibiotika och kampen för att behålla de vi har är kärnfrågor.
EU måste också hitta nya betalnings- och affärsmodeller. Idag får läkemedelsföretagen mer betalt ju mer läkemedel de säljer.
Men när det gäller antibiotikaresistens vill man ju ha så liten försäljning och användning som möjligt. Det diskuterades på högnivåmötet i mars.
Det svenska pilotprojektet med en så kallad Netflixmodell väckte intresse. Det innebär att läkemedelsföretag får betalt för att åta sig att leverera ett läkemedel inom 24 timmar.
Ny läkemedelslagstiftning väcker debatt
Om vi stannar på Europanivå en stund så har EU-kommissionens förslag till ny läkemedelslagstiftning skapat debatt.
Att förbereda förhandlingarna av en ny läkemedelslagstiftning är ett av flera tunga uppdrag Läkemedelsverket fått på sitt bord.
Läkemedelsverkets chef Björn Eriksson vill ha i gång samtalen snabbt. ”Vi ska se till att alla kommer till bordet”, säger han i en intervju med Läkemedelsvärlden.
Eldsjälen Barbro Westerholm gick bort
Sent på kvällen den 14 mars kom beskedet att den varma och drivande eldsjälen Barbro Westerholm gått bort efter en kort tids sjukdom.
Läkaren, forskaren, myndighetschefen och riksdagsledamoten har kraftfullt verkat för att driva HBTQ-personer och årsrikas rättigheter.
Barbro Westerholm har också gjort stora insatser inom läkemedelsområdet. Dagens system för att hantera samla in och hantera misstänkta läkemedelsbiverkningar är ett exempel.
Barbros gärning finns dokumenterad
En månad före sin bortgång träffade Barbro Westerholm Läkemedelsvärldens chefredaktör Helene Wallskär för en filmad intervju i en TV-studio på ett vintrigt Södermalm.
Barbro Westerholm var ett superproffs ut i fingerspetsarna. Hon kom grundligt påläst, bärandes på egen dokumentation för att se till så årtalen blir rätt.
Tack vare det gemensamma uppdraget från Stiftelsen Nepi och Apotekarsocieteten finns nu Barbro Westerholms viktiga gärning inom läkemedelsområdet dokumenterad.
Ökande läkemedelsbrister
I en summering av halvåret går det inte att bortse från problemen med restnoterade läkemedel och läkemedelsbrister.
Jag och många andra vanliga patienter och apotekskunder har fått springa runt på olika apotek för att försöka hitta vårt läkemedel.
Eller försöka jaga rätt på läkare för att byta läkemedel om det är helt slut.
Diskussioner och upprörda kunder
När Läkemedelsvärlden följde arbetet på Apotek Hjärtat Mariatorget visade det sig att rest- och bristsituationer färgade arbetsdagen för apotekspersonalen.
Personalen tvingas lägga ner tid och möda på att leta efter apotek där läkemedlet finns, söka efter alternativ eller ringa läkare.
Det leder till diskussioner, upprörda och besvikna kunder. Farmaceuterna larmar om att restnoteringarna nu är ett arbetsmiljöproblem.
Ozempic finns om du betalar själv
Brist gäller alla slags läkemedel. Ett av de mer efterfrågade och omskrivna är semaglutid, som säljs under namnen Ozempic och Wegovy, mot diabetes typ 2 och fetma.
Den stora efterfrågan har lett till en rad olika lagliga och olagliga försäljningskanaler.
Trots extrem brist finns det parallellimporterat Ozempic att få tag på – men bara för den som kan och vill betala hela kostnaden på nästan 2000 kronor själv.
Svenskutvecklat Alzheimerläkemedel
Fler nya, effektiva och dyra läkemedel är på intåg. Svenskutvecklade antikroppen lekanemab mot tidig Alzheimers sjukdom är ett.
Alzheimerläkemedlet minskar den sjukliga ansamlingen av proteinklumpar, amyloida plack, i hjärnan. Det bromsar även symtomen på sjukdomen.
I början av året godkändes lekanemab i USA. Läkemedlet fick snabbspår, ett så kallat accelererat godkännande. I juni gav FDA:s expertkommitté grönt ljus för fullt godkännande.
Priset gör experter tveksamma
Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA behandlar godkännandeansökan nu.
Om det godkänns i Europa är det osäkert om svenska patienter, och i så fall vilka, som får det.
Priset är en stötesten. Kostnaden beräknas till 265 000 kronor per patient och år.
Den höga kostnaden gör många experter i Sverige och Europa tveksamma.
Om alla som behöver lekanemab får det motsvarar det 80 procent av Sveriges läkemedelsbudget.
Läkemedelskostnaderna fortsätter öka
Vi är redan i en situation med rejält ökade kostnader för läkemedel.
I år beräknas den totala läkemedelsnotan landa på nästan 32 miljarder kronor.
Staten ökade sitt bidrag till regionerna för förmånsläkemedel i februari.
Socialstyrelsens har justerat upp prognosen för läkemedelskostnader jämfört med i höstas. Myndigheten tror att ökningen blir sju procent högre i år än förra året. Den väntas fortsätta även de kommande två åren.
Nya diabetesläkemedel kommer kosta
Prognosen för 2025 är en kostnad på nästan 38 miljarder. Cancerläkemedel, biologiska läkemedel, nya orala antikoagulantia och ADHD-läkemedel har stor påverkan på kostnaderna.
Nya diabetesmediciner hör också dit. Där dominerar icke-insuliner.
Socialstyrelsen tror att kostnaderna för diabetesläkemedel kommer att öka framöver. Orsaken är fler patienter och utvidgade indikationer för vissa preparat, som fetma.
Läkemedelskostnader ett större problem
Att kostnaderna för läkemedel kommer att fortsätta öka och bli ett allt större problem är ingen halsbrytande spaning.
Regionerna och Läkemedelsindustriföreningen samarbetar redan för att hitta sätt att införa nya dyra kombinationsterapier, bland annat mot cancer.
Risken är att nya och bra läkemedel helt stoppas av kostnadsskäl, eller bara ges till en liten patientgrupp.
Patienten får betala mer själv
I takt med växande läkemedelsnota kommer NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, säkert att bli viktigare.
Att patienter kommer att behöva betala mer själva för sina läkemedel är ingen osannolik utveckling. Taket för egenavgifter för läkemedel höjdes redan vid årsskiftet.
Privata sjukvårdsförsäkringar är en väg. Redan idag finns specialförsäkringar vid cancer och förlossningsskador.
Glad sommar alla läsare!
Den frågan och många andra kommer Läkemedelsvärlden fortsätta att bevaka och granska i höst.
Nu tar redaktionen lite välförtjänt ledighet. Vi är tillbaka den 7 augusti. Ha en riktigt trevlig sommar!
