Bara en dryg procent av de tillfrågade hade de senaste fem åren skaffat antibiotika utan recept. Det visade en undersökning som forskare vid Centrum för antibiotikaforskning, Care, på Göteborgs universitet genomförde. Studien är publicerad i PLoS One.
Antibiotika utan recept kan öka resistens
Människors inställning till att skaffa antibiotika på andra vägar än genom förskrivning är en betydelsefull faktor i arbetet mot antibiotikaresistens. Praktiska filosofer och statsvetare knutna till Care ville därför undersöka hur vanligt det är att personer i vårt land får tag i antibiotika utan recept. De ville också studera attityderna till ett sådant beteende och drivkrafterna bakom det.
Först gjorde de en pilotstudie där nästan en femtedel angav att de hade fått tag på antibiotika utan att en läkare förskrivit det. Forskarna tyckte denna höga andel var illavarslande och gick vidare med en större studie. De genomförde en webbenkätstudie med hjälp av SOM-institutets medborgarpanel.
I studien svarade 4 243 vuxna på frågor om antibiotikainköp och om sin syn på bland annat hälso- och sjukvården.
Avvek från pilotstudien
Resultatet skilde sig kraftigt från pilotstudiens. I den stora studien svarade endast 2,3 procent att de senaste femåren någon gång skaffat antibiotika utan recept från en läkare i Sverige. De flesta som hade gjort så hade i stället fått recept av en läkare utomlands. Det var endast 1,4 procent som köpt antibiotika utan något recept alls.
Av dem som skaffat antibiotika helt utan recept hade 28 procent köpt den utomlands, 15 procent fått den av någon de kände och 9 procent köpt den på ett online-apotek.
Fyra procent av alla tillfrågade kunde tänka sig att skaffa antibiotika utan förskrivning någon gång i framtiden.
Förtroende för vården är avgörande
Det som framför allt påverkade benägenheten att skaffa antibiotika utan recept var de tillfrågades förtroende för hälso- och sjukvården. Personer som svarade att de hade stort förtroende för vården ville inte skaffa antibiotika på andra vägar medan det låg betydligt närmare till hands för de som hade lågt förtroende.
– Eftersom vi vet att förtroende för vården varierar stort mellan länder, så ger vårt resultat starka skäl för länder med lägre förtroendesiffror än nordiska länder att se över situationen och sätta in åtgärder om det visar sig att många människor skaffar antibiotika utan recept, säger forskaren Christian Munthe, professor i praktisk filosofi, i ett pressmeddelande.
Forskargruppen menar också att även vi i Sverige bör ha ögonen på denna fråga:
– Det är viktigt att tänka på behovet att vårda och stärka förtroendet för vården när man utformar strategier för att begränsa antibiotikaanvändningen, säger Christian Munthe.
