Intresset för forskning är stort. Det visar den årliga undersökningen VA-barometern från organisationen Vetenskap och Allmänhet. I den undersöks svenska folkets attityder till forskning och forskare.
Resultaten i årets undersökning visar att 44 procent av de tillfrågade är mycket eller ganska intresserade av forskning. Men intresset är starkt kopplat till utbildningsnivå. Bland högskoleutbildade är mer än hälften, 53 procent, mycket eller ganska intresserade av forskning medan motsvarande siffra för personer med enbart grundskoleutbildning är 30 procent.
Med tanke på nästa års riksdagsval undersöktes också de politiska partiernas profilering inom forskningsområdet. Det visade sig att dock att de flesta, 62 procent, som tillfrågades om just det inte kunde svara på vilket parti som hade den bästa forskningspolitiken.
Åsikten att inget politiskt parti har någon bra forskningspolitik var också vanligare bland män än bland kvinnor. Bland den tredjedel av de tillfrågade som ändå hade angett ett parti svarade majoriteten Miljöpartiet (11 procent), följt av Socialdemokraterna (6 procent) och Moderaterna (4 procent). Men bland de som angav Miljöpartiet som bästa forskningsparti skulle endast 29 procent rösta på partiet vid ett val. Motsvarande siffror för M och S var 77 respektive 71 procent.
– En gissning är att det är kopplingen mellan miljöfrågor och vetenskap som ger detta utslag. Men de flesta som svarar Miljöpartiet anger samtidigt att de skulle rösta på ett annat parti om det vore val i dag, säger Maria Lindholm, chefsutredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för studien, i ett pressmeddelande.
Undersökningen visar också att drygt fyra av tio vill att politiker ska ta större hänsyn till forskning i sina politiska beslut. Cirka en tredjedel tycker att nivån är bra som den är och tre procent anser att politiker tar för stor hänsyn till forskning i sina beslut. Resultaten ligger i linje med tidigare års mätningar.
Även förtroendet för forskare undersöktes och för forskare vid universitet och högskolor är förtroendet högt. Det har dock sjunkit sedan förra årets mätning. I år angav 83 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för akademiska forskare, jämfört med 89 procent förra året. Även här spelar utbildningsnivån hos de tillfrågade stor roll och personer med högskoleutbildning har högst förtroende medan de med gymnasieutbildning har lägst.
Undersökningen visar också att forskare inom industrin åtnjuter lägre förtroende än sina kollegor inom akademin.
Vad som avgör om man har förtreoden eller inte är dock inte helt klart. Majoriteten, 37 procent, angav ”ingen särskild anledning” som skäl till att de hade mycket eller ganska stort förtroende för forskare. Bland de specifika skälen rankades ”nödvändigt att lita på forskning” och ”forskarens personliga egenskaper” högst med 7 procent var.
Även majoriteten av de som hade litet eller inget förtroende för forskare, 26 procent, angav ” ingen särskild anledning” som orsak. Arton procent angav ”vet för lite själv” och 17 procent ”pengar styr för mycket”.
Undersökningen till VA-barometern görs genom telefonintervjuer med ett slumpmässigt och stratifierat urval, cirka 1 000 personer (i år 1 021), av den svenska befolkningen i åldern 16−74 år. Svarsfrekvensen i årets undersökning var 51 procent.
