Det är ett begränsat antal rapporter om biverkningar som rör barns läkemedelsanvändning som kommer till Läkemedelsverket varje år. Orsaker till detta är bland annat bristande rapportering och att det är svårt att fånga upp och dokumentera enskilda läkemedelsbiverkningar, särskilt hos barn. Därför har Läkemedelsverket nu tittat på ärenden som inkommit till Patientnämnderna för att där hitta mer information om läkemedelshändelser hos barn.
Myndigheten har undersökt samtliga 21 patientnämnders ärenden som rört just barn och läkemedel under 2014. Man hittade totalt 135 ärenden, de flesta från storstadsregionerna. Barnens medianålder i ärendena var nio år. Närmare hälften, drygt 40 procent, av fallen innefattade läkemedelsbiverkningar, några som bedömdes som allvarliga.
Ett stort problem är dock att central information, som till exempel läkemedlets namn, ofta saknas i ärendena. Och det är just behovet av förbättrad systematisk uppföljning av barns läkemedelsanvändning som tagits upp på Läkemedelsverkets expertmöten. Man har pekat på ett generellt kunskapsbehov när det gäller uppföljning av barns läkemedelsanvändning, men bland annat specifikt rörande läkemedel inom barn- och ungdomspsykiatrin.
Statusrapporten som lämnats in till regeringen ingår i ett regeringsuppdrag från 2011 om att ”utvidga kunskapen om barns läkemedel och deras användning”. Barnläkare har sen länge påtalat bristen på barnanpassade läkemedel och de säkerhetsrisker som detta innebär.
Under året har Läkemedelsverket bland annat publicerat behandlingsrekommendationer om neuroleptika för barn, och utvärderat hur möjligheterna ser ut för att följa upp barns läkemedelsanvändning i de hälsodataregister som finns tillgängliga.
Under 2017 och 2018 kommer myndigheten fortsätta med publicering och uppföljning av rekommendationer för säkrare läkemedelshantering för barn. Man kommer även bland annat hålla ett expertmöte om vätskebehandling för barn och planera för en registeruppföljning av melatonin.
