Osteosarkom är den vanligaste formen av skelettcancer. Den drabbar barn och unga vuxna. Standardbehandlingen har inte förändrats mycket sedan 1980-talet och botar endast cirka 65 procent av patienterna.
Men nu pågår forskning om en ny typ av behandling som hittills visat lovande effekter mot denna form av skelettcancer genom att minska risken för återfall. Det handlar om läkemedlet cabozantinib, en så kallad tyrosinkinashämmare.
Behandlingen studeras bland annat i en sameuropeisk forskningsstudie, FOSTER-CabOS, där Sverige nu kommer att delta genom forskare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. De har fått ett uppstartsbidrag från Barncancerfonden för att kunna delta i studien.
Det är över tio år sedan en liknande europeisk forskningsstudie gjordes om osteosarkom.
Barn och vuxna
De flesta patienterna i studien kommer att vara barn under 18 år med nydiagnostiserad skelettcancer. Den nedre åldersgränsen i studien är två år, men det finns ingen övre åldersgräns. Patienterna kommer att få det läkemedel som testas efter att standardbehandlingen med kirurgi och cytostatika är avslutad.
– Standardbehandlingen vid osteosarkom har många biverkningar och är redan väldigt krävande som den är för patienterna, så vi tror att det är en fördel att vi lägger till läkemedlet efter att den vanliga behandlingen är avslutad i stället för att kombinera allt på en gång, säger Fredrik Baecklund, medicinskt ansvarig för studien vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande från Barncancerfonden.
Patienter med skelettcancer lottas
Studien är randomiserad och placebokontrollerad. Det innebär att deltagarna kommer att lottas till antingen cabozantinib eller placebo som underhållsbehandling i tolv månader. Tyrosinkinashämmaren cabozantinib blockerar en typ av proteiner som man tror stimulerar cancertillväxten.
Forskarna vill se om behandlingen minskar risken för återfall i skelettcancer. Men de kommer även att studera hur den påverkar livskvaliteten. Det är viktigt med tanke på de biverkningar som läkemedlet kan ge.
– Tidigare studier har visat att tyrosinkinashämmare kan fördröja sjukdomsförloppet, men samtidigt är denna grupp av läkemedel ofta förknippad med biverkningar som högt blodtryck, hypotyreos, minskad aptit och försämrad sårläkning, berättar Fredrik Baecklund.
Start nästa år
Den första svenska patienten kommer troligtvis påbörja behandlingen i januari 2025 och studien pågår fram till oktober 2026. Totalt ska 530 patienter inkluderas i Europa om allt går enligt plan.