Förekomsten av resistenta bakterier fortsätter att öka. Antalet fall av den resistenta bakterien MRSA ökade med drygt 30 procent under 2015 och mer oroande är ökningen av ESBL-bildande tarmbakterier.
– Det är alltid en oroväckande trend att det går uppåt, men det i sig är ingen nyhet, det har det gjort varje år och det är inget vi tror att vi helt kan vända på. All antibiotikabehandling bidrar till resistens, inte bara den som är onödig, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
Det finns nu en ökad risk för att resistenstypen ESBL-CARBA ska introduceras och spridas bland känsliga patienter.
– Det är de mest sårbara, de som är för tidigt födda och andra med sänkt immunförsvar på grund av exempelvis en transplantation eller cellgiftsbehandling, som drabbas hårdast. För de patienterna är antibiotika en viktig förutsättning för att förebygga och behandla infektioner, säger Malin Grape.
– Patienterna blir mycket svårare att behandla om de får infektioner och det kan ta längre tid. Men i Sverige i dag har vi inte nått till en situation där man skulle avstå från att exempelvis ge cellgiftsbehandling på grund av risken, säger Malin Grape.
Mellan åren 2014 och 2015 ökade antalet fall av den mycket resistenta formen ESBL-CARBA från 47 fall till 115 fall och enligt Malin Grape ser utvecklingen ut att fortsätta.
– Det kommer definitivt att fortsätta öka. Det vi gör i dag är att jobba för att ökningen ska gå så långsamt som möjligt, bland annat genom att vara noggrann med antibiotikaförskrivningen så att antibiotika bara används när den gör nytta. Rätt antibiotika mot rätt infektion och om möjligt välja ett smalt antibiotika som driver resistens så lite som möjligt, säger hon.
Hon menar att vi i Sverige är bra på att jobba emot det här och har lång erfarenhet, vilken är en av anledningar till att vi har en bättre situation än många andra delar av världen.
– Men genom att se oss omkring i världen påminns vi om hur det ser ut. Situationen runt om i världen är oroväckande, men i Sverige är det inte akut. Dock lever vi i en global värld och kommer att påverkas av läget i övriga länder, säger Malin Grape.
I antibiotikaförsäljningen syns däremot en fortsatt minskning i öppenvården under 2015 jämfört med 2014 med 2 procent, visar årsstatistiken. Under 2016 har även programrådet Strama bildats inom ramen för nationell kunskapsstyrning i SKLs regi, något som Folkhälsomyndigheten menar kommer att vara ytterligare en resurs för nationell och lokal samordning.
Rapporten har gjorts i samverkan mellan Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Professorn i Farmaceutisk Mikrobiologi Ola Sköld varnade för antibiotika resistens i början av 70-talet bl.a med en artikel i Dagens Nyheter. Han forskade själv på antibiotikaresistens och bl.a visade att flera kopior av en trimetoprimplasmid gav högre resistens. Tyvärr vidtogs inga åtgärder då. Nu börjar man bli bekymrad över ökande dödsfall i infektioner och att vissa typer av kirurgi kan bli omöjlig. Man borde väl i alla fall kunnat utreda saken då. Ola Skölds forskning höll hög klass och i en mycket centralt område för vården kan man konstatera.