Oroande kostnadsökning

Freddie Henriksson, Pfizer AB går i svaromål mot mitt inlägg i aprilnumret av Läkemedelsvärlden.
Henriksson tar tillfället i akt att få framföra den vanliga litanian som vi så ofta möter från industrin ? ?nya dyrare mediciner är så mycket bättre än de gamla och erbjuder längre liv och minskade kostnader för sjukvården?.
Det må vara honom tillåtet att tycka så, det är hans jobb.
Vilket av de 40 nya läkemedel som årligen tillkommit i modern tid, har bidragit till att öka medellivslängden i ett epidemiologiskt perspektiv? Nämn ett enda!
De flesta läkemedelsprövningar har dessvärre misslyckats med att visa detta.
I en undersökning gjord av Läkemedelsverket har det konstaterats att ungefär endast fem procent av nya läkemedel innebär verkliga innovationer.
För oss som arbetar i sjukvården är det i högsta grad oroande att kostnaderna för läkemedel ökar med cirka tio procent per år och för närvarande upptar nära 30 procent av den totala sjukvårdsbudgeten. Vi lägger stora summor pengar på dyra läkemedel där det finns billigare likvärdiga alternativ ? det är inte särskilt kostnadseffektivt.
Det kan knappast ha undgått Henriksson att minst 40 procent av protonpumpsförskrivningen sker på fel indikation till en kostnad för samhället på 500 miljoner kr per år. ALLHAT-studien visade att diuretika är lika bra som de mångdubbelt dyrare moderna hypertonimedlen. De dyra coxiberna har nyligen värderats av Socialstyrelsens expertgrupp och ej befunnits tillföra något mervärde för huvuddelen den stora patientgrupp som behandlas med dessa medel ? listan kan göras lång.
Vi har idag har efterlyst hälsoekonomiska data på ASCOT-studien, som Pfizers konsulenter just nu aviserar att de vill berätta om, men möts av beskedet att några sådana data har man ej tagit fram.
Det hade varit önskvärt att även Henriksson delade vårt helhetsperspektiv när det gäller sjukvårdens kostnader.