För varje recept som öppenvårdsapoteken expedierar betalar de en avgift till E-hälsomyndigheten.

Avgiften ska täcka E-hälsomyndighetens kostnader för att hålla register över förskrivna och uthämtade läkemedel.

I E-hälsomyndighetens register finns uppgifter som namn, personnummer, bostadsort, förmånsstatus och receptuppgifter.

I januari förra året höjde E-hälsomyndigheten avgiften till drygt tre kronor per recept. Totalt betalar öppenvårdsapoteken ungefär 320 miljoner kronor årligen i avgifter.

– Det är jättemycket pengar. Och avgiften för att expediera recept höjs hela tiden. Det är helt orimligt att apoteken ensamma ska betala kostnaden för ett system som är en kollektiv nyttighet, säger Johan Wallér, vd för Sveriges apoteksförening.

Apoteken bekostar system för recept

I sin senaste branschrapport, som Läkemedelsvärlden rapporterat om, kräver Sveriges apoteksförening ändring.

Ett krav som de har framfört upprepade gånger, säger Johan Wallér.

– Vi har påtalat det här massor av gånger men inget händer.

E-hälsomyndighetens register används både av apoteken som expedierar recept och förskrivarna i hälso- och sjukvården som skriver ut recept. Dessutom kan patienterba själva se sina recept, exempelvis via E-hälsomyndighetens tjänst Läkemedelskollen eller apotekens alla olika appar.

Sådana här nationella och gemensamma system är vanligen skattefinansierade, argumenterar Johan Wallér.

– Vi tycker att det i första hand helt ska finansieras via statliga anslag. Om det inte går så är plan B att alla som använder systemet direkt, apoteken och sjukvården, är med och betalar för det.

Att apoteksaktörerna ensamma finansierar registren är ett arv från monopoltiden med Apoteket AB.

– Därför är det svårt att nu få regionerna att vara med och betala för något som de alltid har haft gratis, konstaterar Johan Wallér.

Ställer frågan på sin spets

Införandet och utvecklandet av den nationella läkemedelslistan, NLL, är en bidragande orsak till den senaste avgiftshöjningen för expediering av recept.

Och just införandet av den nationella läkemedelslistan ställer frågan om vem som egentligen ska stå för kostnaderna att hålla i den nationella IT-infrastrukturen på sin spets, anser Johan Wallér.

När NLL är i fullskalig drift får systemet fler funktioner. Exempelvis kan förskrivarna i hälso- och sjukvården se uppgifter om patientens läkemedel oavsett var den bor i landet. Förskrivare ska även kunna ta bort recept, ändra i recept och spärra information.

– Den nationella läkemedelslistan är inte bara ett system där man lägger in recept utan mer av ett system med olika användare med en statlig myndighet i mitten som säkerställer hög kvalitet och säkerhet.

Absurt att bara apoteken betalar

Alla vårdgivare och apoteksaktörer ska vara anslutna till NLL senast den första december 2025, som Läkemedelsvärlden rapporterat.

Införandet av NLL är kraftigt försenat. Deadline har flyttats fram flera gånger. Senast föreslog regeringen att delar av införandet ska flyttas fram tre år till den 1 september 2028.

Enligt aktuella uppgifter från E-hälsomyndigheten är tre regioner; Region Stockholm, Region Gotland och Region Skåne, delvis anslutna så att de kan se uppgifter i NLL. Västra Götalandsregionen har påbörjat anslutningen för att kunna se information i NLL.

– Med en fullt implementerad nationell läkemedelslista får hela systemet betydligt fler användare. Hälso- och sjukvården blir både en mer aktiv informationsgivare och informationsmottagare. Då blir det ännu mer orimligt och absurt att apoteken måste bära hela kostnaden! säger Johan Wallér.

Sverige är en förebild

Johan Wallér framhåller att utvecklingen går mot nationella och europeiska informationssystem kring hälso- och sjukvårdsdata.

2027 börjar EU:s förordning om det europeiska hälsodataområdet, EHDS, att gälla. Den nya EU-lagstiftningen ska ge människor bättre kontroll över sina egna hälsodata. Den ska också göra det möjligt att dela dessa data på ett säkert sätt i hela EU för sjukvård, forskning och innovation.

– Här är Sverige en förebild. Vårt nationella system för e-recept är superbra. Vi har hög säkerhet. Exempelvis är det i princip omöjligt att förfalska recept.

– Sverige är i framkant när det gäller att dela hälso- och sjukvårdsinformation mellan olika aktörer. Men frågan är – vem ska betala för det?