Frivilligorganisationerna Swedwatch och Naturskyddsföreningen uppmärksammar i en ny rapport läkemedelsindustrins miljöförstöring i Indien. Problemet har varit känt länge. Redan 2007 avslöjade Göteborgsforskaren Joakim Larsson med kollegor stora utsläpp av antibiotika i industriområdet Hyderabad.
I höstas visade ytterligare en rapport som forskningsinstitutet Rise gjort på uppdrag av Apotek Hjärtat att utsläppsvatten vid tillverkningssajterna i Hyderabad innehåller stora mängder läkemedelsrester.
Indien har med åren blivit världens största producent av generikaläkemedel. Enligt Swedwatch och Naturskyddsföreningen finns där över 10 000 tillverkningssajter, många av dem etablerade i just Hyderabad.
Miljön påverkad vid tillverkningssajterna
I den nu publicerade rapporten har organisationerna framför allt tittat på utsläppens konsekvenser för de människor som lever runt omkring tillverkningssajterna.
Bland annat har representanter från Swedwatch gjort intervjuer på plats i Hyderabad med boende, lokala hälsoexperter och tillverkare. Förutom att föroreningarna från läkemedelstillverkningen var synliga för blotta ögat vittnade människor om hur miljöförstöringen påverkade deras vardag.
I rapporten berättar boende bland annat om hur de inte längre kan dricka vattnet eller använda det för bevattning på grund av föroreningar. Andra vittnar om hur man inte längre vågar äta fisken från vattendragen i närheten. I rapporten beskrivs också hur människor fått svåra utslag på kroppen och andra hälsoproblem efter att ha exponerats för utsläppen.
Lätt att kringgå regler
I Indien finns visserligen lagar och regler för att begränsa miljöpåverkan vid läkemedelstillverkning, men dessa är lätta att kringgå. I rapporten beskriver en läkemedelstillverkare hur man genom att ange tillverkning av färre antal API:er än man faktiskt tillverkar, bara behöver uppfylla miljökraven för den ”officiella” tillverkningen. Utsläpp från resten kan enligt tillverkaren dumpas var som helst.
”I slutänden kommer stora (läkemedels-)företag att köpa produkter så länge de uppfyller de kvalitetsstandarder som krävs för produkten. Alla dumpar avfallet olagligt”, citeras personen i rapporten.
Nu vill både Swedwatch och Naturskyddsföreningen att läkemedelsföretagen tar ansvar för den negativa miljöpåverkan som tillverkningen har. I samband med rapporten konstaterar man att läkemedelsindustrin har vidtagit vissa åtgärder, men att utvecklingen går för långsamt. Bland annat vill man se en ökad öppenhet från industrin kring var och hur API:er och andra ingredienser i läkemedlen tillverkas.
”I jämförelse med andra sektorer har läkemedelsindustrin halkat efter vad gäller transparens”, konstaterar man och fortsätter: ”Läkemedelsindustrin måste kunna granskas på samma sätt som exempelvis mat- och klädindustrin länge kunnat granskas.”
”Inför miljöpremier i det generiska utbytet”
På EU-nivå vill Swedwatch och Naturskyddsföreningen bland annat se att det införs minimikrav gällande utsläpp i lagstiftningen som rör kvalitet vid tillverkning av läkemedel. Man vill också att de miljöriskbedömningar och riskhanteringsplaner som måste göras inför marknadsgodkännande av ett läkemedel, och som i dagsläget endast avser användningen av läkemedlet, även inkluderar tillverkningsledet.
Men även på svensk nivå vill organisationerna se en förändring. I rapporten riktar de skarp kritik mot mot det rådande systemet för generiskt utbyte, som de menar premierar billig och miljövidrig tillverkning av läkemedel.
Med nuvarande system är det endast lägsta pris som har betydelse för val av läkemedel. Det har, tillsammans med bristande efterlevnad av miljöregleringar och transparens i läkemedelsindustrin, ”bidragit till en ohållbar läkemedelsproduktion”, skriver man i rapporten.
Organisationerna vill därför att man i Sverige påbörjar en utredning för att införa miljöpremier vid upphandling av läkemedel inom det generiska utbytet.
