Från och med 1 juli i år blir det tillåtet att sätta in behandling hos en döende patient som enbart är till för att bevara organ för transplantation. Det beslutet fattar riksdagen i dag efter förslag från regeringen.
Omkring 800 personer i Sverige väntar för närvarande på transplantation och det råder sedan länge stor brist på donerade organ. Den lagändring som riksdagen i dag debatterar och fattar beslut om syftar till att öka tillgången på organ för transplantation.
Lagändringarna innebär att vården får fortsätta att ge livsuppehållande intensivvård till en patient som inte länge själv kan ha någon nytta av den. Detta för att rädda organ medan man undersöker förutsättningarna för donation. Det handlar då bland annat om att försöka ta reda på patientens inställning till att donera organ.
Inget veto mot organbevarande behandling
Hittills har anhöriga i denna situation haft rätt att säga nej till organbevarande behandling, men den vetorätten tas nu bort. Organbevarande behandling kommer dock inte att få pågå längre tid än 72 timmar. Andra begränsningar är att vården bara får ge organbevarande behandling som inte kan vänta till efter döden, inte hindrar insatser för den eventuella donatorns egen skull och inte medför mer än ringa smärta.
I fjol drog regeringen tillbaka en första version av lagförslaget efter kritik om att det var oklart på vissa punkter. I september kom sedan det omarbetade förslaget där det bland annat framgår att intubering och respiratorvård inte anses ge mer än ringa smärta och därför är tillåtna för att bevara organ.
Socialutskottet har ställt sig bakom förslaget. Men det väcker fortfarande debatt. Sveriges Radio Ekot rapporterar i dag att åsikterna bland donationsansvariga läkare går isär. Många välkomnar förslaget och hoppas att det ska öka tillgången på organ. Kritiker menar å andra sidan att lagändringen kan minska förtroendet för donationsverksamheten och därmed tvärtom öka organbristen.
