Rensa bort felaktiga varningar för penicillinallergi ur patientjournaler! Den uppmaningen kommer från infektionsläkare inom Stramanätverket i Region Västmanland.
De anser att allergimärkningar som inte stämmer skapar risker för patienterna. Patienter med journalvarning för penicillinallergi har längre vårdtider på sjukhus, större risk för läkemedelsbiverkningar och oftare drabbas av multiresistenta bakterier och infektioner med clostridoides difficile. Detta visar studier.
Får sannolikt inte optimal behandling
Det finns till och med forskningsdata som visar på en ökad dödlighet för dessa patienter.
– Sannolikt beror de här hälsoriskerna på att patienterna i stället för penicillin får ersättningspreparat som kan ha sämre effekt, fler biverkningar eller bredare spektrum, vilket ökar risken för resistensutveckling, säger Gabriel Heyman, infektionsläkare och aktiv inom Strama i Västmanland.
– Hälsoriskerna med onödiga allergivarningar gör att det är mycket viktigt att endast de som verkligen är allergiska får annan behandling.
Tillsammans med kollegan Rebecka Widerström har Gabriel Heyman skrivit en artikel som först var publicerad i Läkemedelsbulletinen som går ut till vården i Region Västmanland. Nyligen publicerades den även av Region Stockholms motsvarighet, tidningen Evidens.
Ovanligt med penicillinallergi
De båda infektionsläkarna vill vända på begreppen om vad som är att ”ta det säkra före det osäkra” vid penicillinallergi.
– Det talas om försiktighetsprincipen när man avstår från den lämpligaste behandlingen på grund av en allergivarning som följt med patienten länge i journalen och som det är oklart om den stämmer. Men det är inte ett säkert sätt att hantera situationen, tvärtom, säger Gabriel Heyman.
– Det finns en stor risk att vi på detta sätt ger en sämre vård drivet av missriktad omtanke.
I artikeln slår infektionsläkarna fast att många patienter som har en varningsmärkning för penicillinallergi i sin journal i själva verket inte är allergiska mot detta läkemedel. Ett fenomen som Läkemedelsvärlden uppmärksammat även tidigare.
– Det är mycket vanligare att sjukvården eller patienten tror att hen är allergisk mot penicillin än att det faktiskt är så, säger Gabriel Heyman.
Många orsaker bakom
De många felmärkningarna kan ha olika orsaker. En är att det är vanligt med hudreaktioner som utslag och rodnad under infektioner och penicillinbehandling. Reaktionerna är ofta icke-allergiska men kan feltolkas som allergi. Även läkemedelsbiverkningar som diarré och illamående kan misstolkas på samma sätt.
Och även om allergidiagnosen var rätt från början, behöver den inte vara det 20 år senare eftersom risken för besvärliga allergireaktioner ofta klingar av med tiden.
Men journalvarningen får många läkare att avstå från penicillin och närbesläktade antibiotika för säkerhets skull. Läkaren är kanske inte övertygad om att patienten verkligen är allergisk, men ser ingen möjlighet att undersöka saken närmare just då.
Att sätta i gång en allergiutredning med pricktest kan verka omständligt. Ofta blir det inte av och allergivarningen blir kvar.
Vill se nya rutiner
Men Gabriel Heyman och hans Stramakollegor i Västmanland vill ändra på rutinerna kring patienter med journalvarning för penicillinallergi. Nya riktlinjer som gått ut till sjukhusvården i regionen syftar till att få läkare att försöka hitta och rensa bort felaktiga allergivarningar i stället för att följa dem för säkerhets skull.
– Det är ett viktigt patientsäkerhetsarbete, menar Gabriel Heyman.
För att bedöma om allergivarningen sannolikt stämmer eller ej bör läkaren be patienten berätta vad som ligger bakom att varningen hamnade i journalen. Om allergimisstankarna visar sig bero på olika slags milda reaktioner så talar det mot allergi. Då kan man enligt de västmanländska riktlinjerna göra en så kallad antibiotikaprovokation under kontrollerade former på mottagningen.
– Vi utgår från ny forskning på stora patientmaterial som säger att man kan gå vidare till penicillinprovokation utan föregående allergiutredning om vissa kriterier i patientens berättelse är uppfyllda. Patienten får då en provdos penicillin med efterföljande observationstid på cirka en timme. Om ingen reaktion uppstår tas varningen bort och patienten kan få penicillin som behandling på en gång.
Fler myter som lever kvar
I mer tveksamma fall bör läkaren, anser Gabriel Heyman, ta initiativ till en allergiutredning. Och om den ursprungliga reaktionen var särskilt allvarlig bör man generellt avstå från att pröva igen med penicillin.
Han framhåller att rutinerna kring misstänkt penicillinallergi är ett bra exempel på att gamla sanningar och myter ibland är seglivade inom vården, trots att ny kunskap utmanar dem.
I sin artikel skriver han och hans kollega även om en annan sådan antibiotikamyt. Det handlar om föreställningen att en påbörjad antibiotikabehandling alltid ska fullföljas till sista dosen för att motverka antibiotikaresistens. Detta även om infektionen redan gått över.
– Det är osäkert var denna uppfattning kommer ifrån, men för de allra flesta antibiotikabehandlade infektioner stämmer det inte. Däremot vet vi att långa antibiotikakurer ökar risken för resistenta bärarskap och andra biverkningar.
– Utvecklingen går mot att sträva efter så korta antibiotikakurer som möjligt utan att infektionen blossar upp igen efteråt. Det bästa både för patienten och resistensrisken är en kortare kur och det är troligt att vi i framtiden får se mer individanpassade behandlingslängder till patienter som svarar snabbt på behandling.
