Läkemedelsindustriföreningen har avsatt fyra miljoner för att tillsammans med Sveriges farmacevtförbund finansiera tio farmacevter som under ett halvår ska ägna sig åt högkvalitativa läkemedelsgenomgångar. Regeringen har speciella stimulansmedel som kommuner och landsting bland annat kan använda till läkemedelsgenomgångar.
Socialstyrelsens generaldirektör, Lars-Erik Holm, mullrar om att det nog bör införas föreskrifter om obligatoriska sådana på äldreboenden. Moderata till vänsterpartistiska riksdagsledamöter håller med om detta i motioner till riksdagen.
Läkemedelsgenomgångar är med andra ord i ropet. Men samtidigt som de nu börjar få ordentligt genomslag kommer snart SBU-rapporten »Läkemedelsrelaterade problem hos äldre patienter« som i princip ifrågasätter nyttan med dem.
? Nej, läkemedelsgenomgångar är inte lösningen på äldres felmedicinering, även om man tycks tro det idag säger Sten Lindahl docent i geriatrik vid Sahlgrenska sjukhuset och den som lett arbetet med SBU-rapporten.
Enligt honom finns det studier med eller utan farmacevter och sköterskor, alla med samma svaga resultat. Det finns visserligen många mindre rapporter från sjukhem och äldreboenden som visat att läkemedelsgenomgångar haft positiva om dock blygsamma effekter på antal läkemedel och användning av olämpliga läkemedel efter en första genomgång. Men de har inte visat att det i sin tur lett till bättre hälsa eller livskvalitet för de äldre.
Men Ingrid Schmidt, projektledare på Socialstyrelsen, anser inte att det går att avfärda läkemedelsgenomgångar på grund av svagt vetenskapligt stöd.
? Det är inte helt lätt att göra randomiserade studier när det handlar om den här typen av komplicerade interventioner. Men det finns massor med fallbeskrivningar på enskilda patienter som till exempel blivit piggare när man tagit bort onödiga läkemedel. Det måste man också tillmäta ett visst intresse.
Ett av problemen när man diskuterar
läkemedelsgenomgångar är vad man menar. Vissa beskriver det som snabba avstämningar med hjälp av datorprogram, andra som gruppdiskussioner.
Det svaga stödet för just läkemedelsgenomgångar och farmacevtisk medverkan i dessa förvånar egentligen inte apotekaren Michael Borg, arkitekten bakom den uppmärksammade modellen i Halland.
? Risken är att man vid en genomgång bara snyggar till läkemedelslistorna för stunden.
Ska de få effekt över tid och inte bara bli en punktinsats behöver man arbeta i multiprofessionella team, säger Michael Borg.
? Men vi apotekare är ibland så måna om att framhäva hur viktiga vi är att vi glömmer den absolut viktigaste personalgruppen, de som står patienterna närmast, undersköterskor och vårdbiträden.
I Halland har man arbetat med läkemedelsgenomgångar sedan 2005. Michel Borg är anställd av landstinget, håller i samordningen, i utbildning av personal, tar fram diskussionsunderlaget inför genomgångarna och sammanställer resultatet.
Sett så blir läkemedelsgenomgångarna en del i en helhetssyn.
? Läkemedelsgenomgångar handlar ju om läkemedel så min farmacevtiska kunskap är naturligtvis viktig. Det är svårt för en läkare som ska vara uppdaterad på alla områden att också ha koll på alla läkemedel. Men det är bara en bit i pusslet kring patienten. Och det är alltid läkaren som gör helhetsbedömningen.
I Boden har man valt en annan väg och använder sig till exempel inte av apotekare för att göra läkemedelsgenomgångar.
? Vi hörde oss först för med Apoteket, men det skulle bli för dyrt, säger Ann-Britt Sundberg som ansvarar för vården på kommunens äldreboenden.
? Läkarna tyckte också att de klarade det här själva, det är ju de som har ansvaret.
Istället har man köpt in ett dataprogram från ett farmacevtiskt företag. En projektansvarig sköterska har åkt runt till kommunens äldreboenden och kört patienternas läkemedelslistor i programmet. Sedan har ansvarig läkare tagit ställning till resultatet tillsammans med sköterskan på boendet.
Sedan hösten 2007 har man gått igenom medicinlistor för 337 personer som bor på kommunens äldreboenden.
Michael Borg är avvaktande till den här typen av automatiserade genomgångar.
? Datastöd är en del. Men man måste kunna tolka vad som är kliniskt relevant. Sedan måste man ha en strategi för hur man går vidare. Saknas den riskerar det att bli en punktinsats.
Och just nu är det lite segt i Boden, medger Ann-Britt Sundberg. Nu när projekttiden går ut ska den ansvariga sköterskan på varje boende ta över. Men det tycks som entusiasmen inte är lika stor längre. Sköterskorna talar om tidsbrist och läkarnas intresse tycks också svalare.
? Men vi jagar på dem och säger att det här ska göras.
Idag finns det ingen nationell definition på vad som är en läkemedelsgenomgång, därför finns det en risk att man talar om olika saker funderar Michael Borg och
menar att det nog är dags för en sådan.
Kanske kan det projekt som Sveriges farmacevtförbund ska pilota tillsammans med Läkemedelsindustriföreningen bidra till det?
? Det kan nog bli bra, bara man inte glömmer att utbilda personalen och ge dem alternativ till läkemedel, säger Michael Borg.
? Vi apotekare behöver bli bättre på icke-farmakologisk behandling.
? Vi tänker verkligen inte göra några halvdana billighetsvarianter, utan det handlar om att visa på hur man får långsiktiga och bra effekter med genomgångar, försäkrar Cecilia Bernsten, ordförande i Sveriges
farmacevtförbund.