Som ett led i arbetet med att revidera både receptarie- och apotekarprogemmen vid Uppsala universitet anordnade farmaceutiska fakulteten i veckan en grundutbildningsdag. Till den hade man bjudit in för vad man kallade avnämare, representanter för bland annat apotek, läkemedelsindustri och fackförbund.
Meningen var att höra vad dessa anser vara viktiga färdigheter för framtidens apotekare och receptarier. Det har under en tid framförts åsikter om att framförallt apotekarutbildningen innehåller för lite fokus på rådgivning och kundmöte på apotek.
Thony Björk, ordförande för Sveriges Farmaceuter var en av deltagarna och berättar att åsikterna gick isär.
– Det blir mycket diskussioner om vad som är viktigast, många ska tycka och det svåra blir att prioritera. Själv tycker jag att det är viktigt att apotekarutbildningen har kvar sin bredd och sin särart. Den ska förbereda för jobb på apotek men också inom industri, landsting och för de som vill fortsätta med att doktorera, säger han.
Thony Björk menar att det är viktigt att den djupa kunskapen inom kemi och biologi finns kvar på apotekarprogrammet.
Med under dagen var också Robert Svanström, chefsfarmaceut på Sveriges Apoteksförening. Han säger att apoteksaktörerna idag efterfrågar mer kunskaper från farmaceuterna som är praktiskt tillämpbara vid läkemedelsrådgivning, både för receptbelagda läkemedel och inom egenvård.
– Apoteksbranschen är en stor arbetsgivare för farmaceuter och där vill man ha och mer vardagsnära kunskap som rådgivning på apotek. I många andra länder är apotekarutbildningen mer inriktat mot farmakoterapi, klinisk farmaci, sjukdomslära och fysiologi vilket är viktiga komponenter för att ge bra rådgivning på ett apotek. Idag så ser det ut som att det finns viss övervikt av kemikurser inom programmen.
Arbetet med att revidera farmaceututbildningarna beräknas vara klart 2016. Då är tanken att de ska anpassas mer efter Bolognamodellen där man först läser tre år till en kandidatexamen och sedan bygger på med två år till en magisterexamen.
