Användningen av läkemedel är tillbaka på samma nivå som 1996. Totalt såldes under årets första sex månader drygt 2,3 miljarder definierade dygnsdoser, vilket är obetydligt mer än samma period 1996.
Men en genomsnittlig dygnsdos har blivit avsevärt dyrare. De totala kostnaderna för läkemedel var under årets första halvår en miljard högre än under samma period 1996 ? vilket motsvarar en ökning på 11 procent.
Före läkemedelsreformen låg den årliga ökningstakten för läkemedelskostnaderna på 12 procent. Enligt de senaste siffrorna ser det ut som om ökningstakten i princip har halverats. Den genomsnittliga årliga ökningstakten ligger därmed på 5,5 procent, vilket ligger nära de bedömningar om en ökningstakt kring 6 procent som gjorts inom Apoteket AB.
Under årets första kvartal var den genomsnittliga ökningstakten cirka 7,5 procent ? något som fick Bo Holmberg, Apoteket AB, att säga att prognosen om
6 procent nog måste höjas något (Läkemedelsvärlden 6-98, sid 20?21).
Mer kretsloppsmediciner
Användningen av läkemedel avsedda för hjärta och kretslopp har ökat kraftigt under första halvåret. Procentuellt ökar de blodfettssänkande statinerna allra mest. Av blodtryckssänkarna går framför allt ACE-hämmarna och ß-blockerarna rejält fram, medan ökningstakten för kalciumantagonister och diuretika är lägre.
Protonpumpshämmarna ökar fortfarande avsevärt snabbare än genomsnittet, medan de antidepressiva SSRI-preparaten, som tills för ett par år sedan tillhörde kometerna på läkemedelsmarknaden numera ökar något långsammare än genomsnittet för försäljningen.