Försäljningen av antibiotika på recept i Sverige ökade nästan inte alls under fjolåret. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.
Under pandemin gick antibiotikaförskrivningen i Sverige ned kraftigt. Den hamnade då för första gången under den nivå som det nationella antibiotikanätverket Strama har satt som mål att komma under. Denna målnivå är 250 antibiotikarecept per år och 1 000 invånare.
Men 2022 vände, som Läkemedelsvärlden rapporterade, kurvan uppåt igen efter den kraftiga minskningen. Förklaringen är den ökade infektionsspridningen efter pandemiårens restriktioner. Och den kraftiga ökningen av antibiotikarecept fortsatte även under 2023. Men sedan bromsade den in. Under 2024 ökade antibiotika på recept bara med 0,3 procent, visar den nya statistiken.
Mindre antibiotika på recept än före covid
Fjolårets förskrivning är också fortfarande lägre än förskrivningen före pandemin. Skillnaden jämfört med 2019 är cirka fem procent.
– All antibiotikaanvändning driver på utvecklingen av resistens, så det är bra att försäljningsökningen vi såg 2022–2023 nu har bromsat in, säger Ragda Obeid, utredare på enheten för antibiotika och vårdhygien på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.
Antalet utskrivna recept på antibiotika låg förra året på 271 stycken per 1 000 invånare. Alltså en bit på fel sida av 250-målet. Men det var en tydlig variation mellan regionerna.
Tre klarade målet
Tre regioner – Västerbotten, Jämtland och Jönköping – klarar fortfarande målet.
Längst därifrån är Region Skåne som hade en försäljning på drygt 300 antibiotikarecept per 1 000 invånare under 2024.
