Förskrivningen av antibiotikarecept ser ut att ha hamnat på en stabilare nivå och ökar inte lika snabbt som under 2022 och 2023.
Det här visar aktuell statistik hos Folkhälsomyndigheten.
Antibiotikarecept kraftigt ned 2020 och 2021
Under pandemin kom antibiotikaförskrivningen i Sverige för första gången ned under det nationella nätverket Stramas 250-mål för antibiotika på recept. Åtgärderna mot covid-19 hindrade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, effektivt spridningen av andra infektioner och människor avstod också från att besöka vården.
Men när allt återgick till det normala vände kurvan 2022 uppåt igen och den kraftiga ökningen av antibiotikaförskrivningen fortsatte även 2023. Riksgenomsnittet var efter denna uppgång i fjol 270 recept per 1000 invånare.
Nu fortsätter dock inte längre förskrivningen att öka i samma takt. Statistiken för 12-månadersperioden 1 augusti 2023-31 juli 2024 visar på en stabilisering.
Tre regioner kvar under 250
Riksgenomsnittet för den senaste 12-månadersperioden var 270,94 antibiotikarecept per 1000 invånare. Det innebär en ökning med bara drygt en procent jämfört med föregående 12 månader.
Genomsnittet för riket ligger nu alltså över Stramamålet på 250, men under de 286 recept per 1000 invånare som förskrevs 2019, året före pandemin.
Region Jönköping, Region Västerbotten och Region Jämtland håller sig fortfarande kvar under 250-strecket.
Lägst förskrivning har Region Västerbotten med 233,66 antibiotikarecept per 1000 invånare. Högst ligger Region Skåne med 301,64 recept per 1000 invånare.
