Oklar effekt av vaccinerad sjukvårdspersonal

Personer som arbetar i hälso- och sjukvården i Sverige erbjuds ofta influensavaccin utan kostnad. Men det är upp till varje vårdgivare att ta beslut om. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vårdpersonal som kommer i kontakt med patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar att vaccinera sig.

I USA är det på många håll i stället ett krav att ta influensavaccin för sjukvårdspersonal. Undantag kan göras, men regel på flera håll är att man blir avstängd från sin arbetsplats utan lön om man inte tar vaccinet. Syftet är att skydda sköra patienter från influensa.

Men i en studie som publiceras i open access-tidskriften Plos One, framförs nu kritik mot hur man i tidigare studier har beräknat att vaccinerad personal faktiskt förhindrar influensarelaterade dödsfall. En grupp epidemiologer från Kanada, Australien och Frankrike har gått igenom fyra randomiserade, kontrollerade studier på vårdinrättningar för långtidsvård, och kommit fram till att beräkningarna är orimliga.

Om siffrorna skulle stämma, skriver forskarna, skulle över 200 000 amerikanska patienter räddas varje år tack vare att sjukvårdspersonalen vaccinerar sig. Men den siffran är långt större än antalet som dör i influensa i USA årligen. De senaste studierna över influensarelaterade dödsfall i USA har gjort uppskattningar på mellan 12 000 och 56 000 dödsfall årligen mellan åren 2010 och 2013.

Anders Tegnell på svenska Folkhälsomyndigheten, tycker att den nya studien i Plos One är intressant.

– Den här typen av genomgångar som inte bara tar upp enstaka studier utan gör en större datainhämtning är väldigt viktiga, säger han. De är ofta resurskrävande att genomföra, det är bra att de görs. Det är viktigt att få en bredare bild av hur kunskapsläget ser ut.

Hur många patienters liv som faktiskt skyddas tack vare att sjukvårdspersonal tar vaccin, finns det i dag inga säkra uppgifter om.

– Det är ett oklart kunskapsläge, säger Anders Tegnell. Det finns enstaka studier där man har jämfört sjukhus eller vårdhem där man har vaccinerat och inte vaccinerat, där man har sett en minskad mängd influensafall bland patienterna. Men det har varit små, lokala studier som har ifrågasatts. Och det finns andra studier som har visat motsatsen.

Folkhälsomyndighetens rekommendation, att vårdpersonal som kommer i kontakt med patienter med särskilt nedsatt immunförsvar bör vaccineras, är en medvetet vag formulering. Det finns inte tillräckligt stöd för att gå ut med en rekommendation om att vaccinera all sjukvårdspersonal, säger Anders Tegnell.

– Därför har vi landat i den avgränsningen, säger han. Vi har haft en lång diskussion, men som det framgår i studien finns det olika åsikter om hur väl personalvaccinering skyddar patienterna. Det är sjukvårdens ansvar att se till att patienterna skyddas på bästa sätt.

Finns det statistik på hur stor andel av svensk hälso- och sjukvårdspersonal som tar influensavaccin årligen?
– Nej det finns inte, säger Anders Tegnell. Det finns inga planer på att följa det heller. Dels för att det är komplicerat, det finns inga register som vi skulle kunna använda. Dels för att vi ju inte har någon nationell rekommendation att vaccinera all hälso- och sjukvårdspersonal.

På vilken forskning baserar man rekommendationen att viss sjukvårdspersonal ska vaccinera sig?
– Den bygger mer på sunt förnuft. Vi vet att influensa smittar från infekterade personer. Därför försöker vi minska exponeringen för de extremt känsliga personerna i samhället.

Anders Tegnell säger att det är näst intill omöjligt att göra studier på avdelningar där de känsligaste patienterna finns, och etiskt tveksamt.

– De sköraste patienterna är en grupp som vi vet blir allvarligt sjuka om de smittas, och som själva får ett dåligt skydd av vaccinet. Det finns goda skäl att skydda dem så bra det går, säger han.

Åke Örtqvist är smittskyddsläkare på Stockholms läns landsting.

– Det här är svårt, säger han efter att ha tagit del av artikeln. Det finns inte några färska studier.

Åke Örtqvist påpekar att studierna som forskarna har undersökt är över tio år gamla.

– Jag tycker att det finns skäl för att rekommendera en ofarlig vaccination som ändå enligt vissa studier kan minska sjukligheten hos patienter med nedsatt immunförsvar, säger han. Men framför allt vill jag ha ännu bättre studier.

Att tidigare studier som visat på stora effekter av att sjukvårdspersonal vaccinerar sig nu påvisas vara bristfälliga, är självklart en nyhet av stor vikt på de ställen där influensavaccin är obligatoriskt för anställda. Huvudförfattaren till studien i Plos One, Gaston de Serres,  påpekar för den amerikanska nyhetssajten Stat News att han själv tar influensavaccin. Men det är skillnad på att själv välja att ta något, och att få sparken om man inte gör det, kommenterar han.

Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten säger att det finns flera skäl att erbjuda sjukvårdspersonal influensavaccin.

– Ett argument för att sjukvårdspersonal ska vaccinera sig som har betydligt bättre kunskapsstöd, är det faktum att personalen då inte blir hemma sjuka i många dagar, säger han. Att skydda sig mot underbemanning i tider då trycket på sjukvården är som högst är också en patientsäkerhetsåtgärd, säger han.

Han tillägger att det nog ofta är så att patienter smittar patienter. Därför är det alltid viktigast att personerna i riskgrupperna själva är vaccinerade.

I de flesta landsting erbjuds riskgrupper, personer över 65 år och gravida att vaccinera sig kostnadsfritt innan influensasäsongens början. Att riskgrupper som vaccinerar sig skyddas mot allvarliga komplikationer av influensa, är väl belagt.

– Det är viktigare att riskgrupperna vaccinerar sig än att sjukvårdspersonalen gör det, säger Anders Tegnell.