Att beskriva det typiska ?lilla? läkemedelsföretaget är omöjligt. Den minsta gemensamma nämnaren är mycket liten. Det finns de som har en uppbyggnad som liknar de stora multinationella företagen och har en ambition att växa för att bli ett nytt Astra eller Pharmacia. Andra har valt att fokusera på en enskild produkt, som kan vara mycket smal, det vill säga att antalet patienter i målgruppen är litet.
Ofta bildas företag kring en idé som uppstått vid universiteten och högskolorna. Företag verksamma inom medicin och läkemedel är följdriktigt frekventa i de forskarbyar som växt upp runt om i landet. Men grodden kan också ha uppstått inom ett stort företag ? men inte passat in i dettas verksamhet.
I detta tema beskriver vi också ett företag där läkemedel inte förekommer över huvud taget ? företaget Antula Healthcare köper in alla tjänster och produkter och ser till att dessa hamnar på apoteken.
Är detta egentligen ett läkemedelsföretag? Men eftersom spännvidd är ett karakteristikum för de mindre läkemedelsföretagen valde vi att även ta med detta mäklarföretag. Antula är först, men vi har nog bara sett början på de nya former för företagande som läkemedelsbolagen kommer att arbeta med framöver.
Lite högtidligt kan man uttrycka det som att en ?ny tid kräver nya läkemedelsföretag?. Men det tycks faktiskt som att detta inte är en tom fras utan snarare en devis för de nya företag som bildats under de senaste decennierna, och som kommer att bildas framöver.
Ytterligare ett tecken på de små företagens offensiv är att det under de senaste åren har kommit en rad nya små medicinföretag som tagit sig in på börsen, eller är på väg dit.
?Gyllene framtid?
En person som är övertygad om att de små läkemedelsföretagen har en ljus framtid är Jan G Smith, VD för Abigo Medical i Askim utanför Göteborg och ordförande i IML, Innovativa Mindre Läkemedelsföretag.
? Vår framtid är gyllene. Läget är dramatiskt mycket bättre än för 15 år sedan. Då trodde ingen det var möjligt att starta nya läkemedelsföretag, säger han.
? Allt fler har insett att vi är lika nödvändiga för de stora läkemedelsbolagen som alla små kunniga underleverantörer till bilindustrin är. Vi är rörliga och inte oflexibla som en supertanker. Vi har utvecklade nätverk och breda kontaktytor på universiteten världen över, säger Jan Smith.
Samtidigt behöver de små företagen ofta de stora bolagen, framför allt som finansiärer och/eller marknadsförare av stora projekt.
En faktor som bidragit till att det är lättare idag än tidigare att komma igång med ett litet läkemedelsföretag är tillgången till riskkapital.
? Det är markant bättre idag, framför allt från svenska och utländska riskkapitalbolag, men även från industrifonder. Däremot har pengarna från löntagarfonderna gått våra näsor förbi. De tycks mera hamna hos större och redan etablerade företag, säger Jan Smith.
?Glöm inte att nischa?
Vad är viktigt att tänka på om man vill starta ett eget bolag?
? Nischning är ett absolut måste. Du måste ha en idé med tydlig avgränsning. Samtidigt måste den potentiella marknaden vara tillräckligt stor, säger Jan Smith.
Marknaden för ett läkemedelsföretag är idag inte begränsad till Sverige. Det är världen som gäller. Med det globala perspektivet får då många smala idéer ett tillräckligt potentiellt patientunderlag. Det internationella perspektivet finns med från början när ett nytt företag inleder sin verksamhet.
Nästa avgörande faktor (utöver nischning och finansiering) är den affärsmässiga kompetensen. Den som har kläckt den briljanta idén kan vara en utomordentlig forskare, men är så gott som alltid en dålig affärsman. Utan kontakt med denna kompetens kan du skrinlägga dina företagarplaner.
? Idealet är självfallet att få in den affärsmässiga kompetensen i företaget så tidigt som möjligt. Kommer den in för sent kan det vara svårt att formulera en sunt affärsmässig strategi, säger Jan Smith.
De stora drakarna
I affärsvärlden riktas praktiskt taget all uppmärksamhet på de stora läkemedelsföretagen. Rykten om väldiga affärer florerar titt som tätt. Och inte bara rykten. SmithKline Beecham var inom en månad i nära förhandlingar om samgående med först American Home Products och sedan GlaxoWellcome. Båda affärerna gick i stöpet. Men mellan det tillfälle när detta skrivs och det läses kan det mycket väl ha presenterats ytterligare planer på storaffärer.
De stora internationella företagen bildar tillsammans ett grovmaskigt nät. De konkurrerar och samarbetar med varandra, men kan aldrig fylla alla medicinska behov. Det finns alltid luftfyllda utrymmen mellan dem.
Detta utrymme är livsluften för ett mycket stort antal små läkemedelsföretag. Och det är sannolikt så att ju större (och färre) de stora jättarna blir ? desto bättre blir förutsättningarna för nya och små läkemedelsföretag.
Det finns flera skäl till att antalet nya företag ökar, både internationellt och nationellt.
De stora fusionerna är en viktig bakgrund till nybildade företag. Fusioner följs i regel av utrensning av verksamheter. Det fusionerade företaget behöver renodla profilen och gör sig av med projekt i utkanten som inte är tillräckligt ekonomiskt intressanta.
Men forskning och utveckling som är mindre intressant för miljardföretaget, kan vara högintressant och en lönsam grund för ett litet specialiserat företag, där det kanske räcker med en potentiell försäljning från något tiotal miljoner kronor.
Från den svenska scenen kan nämnas att både Pharmacia & Upjohn och Astra på olika sätt bidragit till uppkomsten av flera små svenska företag. Så fann exempelvis Uppsvenska Handelskammaren vid en genomgång ett 40-tal mindre företag som bildats av personer från Pharmacia under drygt tio år.
Samarbete med flera vinnare
Ett klassiskt exempel med svenskt intresse är Genotropin, ett rekombinant tillväxt-hormon som sedan flera år är Pharmacia & Upjohns största produkt omsättningsmässigt. Produkten togs fram av amerikanska Genentech.
Att storföretagen gör sig av med personer och verksamheter innebär inte slut på samarbete. Ett aktuellt exempel är ett projekt mot herpes där Astra gått samman med Medivir, ett företag som bildades för tio år sedan när virusforskning lades ner av Astra.
Det nu aktuella projektet syftar till att kombinera en substans mot virus (Medivir) med en antiinflammatorisk (Astra). Den inledande utvärderingen hanteras av det lilla företaget medan Astra tar hand om den storskaliga utvärderingen och eventuella kommersialiseringen.
Rollfördelningen är den vanliga. Det stora, kapitalstarka företagets engagemang ökar i takt med att kostnaderna tillväxer och det lilla företagets ekonomiska muskler inte längre räcker.
Den här trenden är tydlig. Hos flera av de stora läkemedelsföretagen är redan idag cirka hälften av de nya produkterna resultat av samarbete med andra innovativa företag. Och andelen lär stiga även hos företag som idag tar fram de flesta nya produkterna själva.
Konkurrens internt
Samarbete med innovativa läkemedelsföretag har flera fördelar för storföretaget.
En viktig faktor är den konkurrens som det stora företagets forskare möter från det lilla företaget. Förr rådde ofta det så kallade NIH-syndromet (?not invented here?), men det är på väg bort. Storföretagen har helt enkelt inte råd att negligera bra innovationer från utomstående. De stora har svårare än de små att hänga med i forskningsfronten, och är mer eller mindre beroende av de specialiserade företagens spetskunskaper.
Även om det ofta är små innovativa företag som kläcker idéer till nya läkemedel så kan inte de stora avskaffa sina forsk-nings? och utvecklingsavdelningar. De måste hänga med i kompetensutvecklingen för att kunna bedöma ett förslag utifrån.
Det lilla företaget har mindre byråkrati och kan i de tidiga skedena spara in flera års utveckling. Detta bidrar till att bromsa kostnaden för att ta fram ett helt nytt läkemedel. En annan besparing ligger i att storföretaget slipper investera i stora anläggningar för projekt som kanske misslyckas. Har man plöjt ner stora investeringar i fasta anläggningar är det svårare att lägga om kursen än om man i stället haft samarbetsavtal med andra företag.