Undersökningen, som genomfördes i Gästrikland, visar att andelen personer som fick receptbelagda läkemedel fördubblades mellan åren 1980 och 2000. Under samma tidsperiod fördubblades också andelen människor i arbetsför ålder som ansåg sig ha en långvarig sjukdom. Men sjukligheten i exempelvis hjärtkärlsjukdom har under tidsperioden nästan halverats.
– Även om vi inte blivit sjukare, så är det alltså fler som upplever sig sjuka, säger Bertil Hagström.
Bland de personer som var långvarigt sjuka ökade antalet läkemedel per person från 1,5 till 2,3 i genomsnitt. Under samma period har det blivit allt vanligare att medicinera mot olika riskfaktorer, påpekar han.
Tidigare studier har visat att med stigande antal läkemedel sjunker också följsamheten. Därför är det viktigt att patienten är informerad om vad risk och läkemedelsbehandling innebär. Patienten har två möjligheter att få information om sitt läkemedel; hos läkaren och på apoteket. En delstudie visade att nästan 25 procent av alla recept på läkemedel mot hjärtkärlsjukdom, infektion och smärta hämtades ut av någon annan än patienten. Det innebär att patienten går miste om en viktig möjlighet till information om läkemedlet, konstaterar Bertil Hagström.
– I dessa fall ökar behovet av att läkaren ger god läkemedelsinformation och i sådana fall borde även apoteken se över sina rutiner. Det kan finnas anledning att apoteket tar kontakt med patienten och följer upp informationen, allrahelst om det rör sig om byte till annat fabrikat av prisskäl, säger han.
Avhandlingen visar också att ett uppföljande telefonsamtal efter läkarbesöket av läkare eller sköterska ökar kvinnliga patienters följsamhet genom att de oftare hämtar ut läkemedel. Mäns benägenhet att hämta ut läkemedel är lägre och påverkades inte av ett telefonsamtal.