Den 1 januari 2016 genomfördes, som Läkemedelsvärlden rapporterade, efter viss försening den reform som gjorde läkemedel inom läkemedelsförmånen kostnadsfria för barn i åldrarna 0-17 år. Sedan dess har barns läkemedelskonsumtion ökat, vilket var syftet med reformen, konstaterar Socialstyrelsen i en utvärdering.
Mellan åren 2015 och 2018 ökade andelen barn i befolkningen som det görs läkemedelsuttag till med fyra procentenheter till 43 procent. Det totala antalet läkemedelsuttag till barn ökade med 22 procent under samma period. Den största ökningen av antalet läkemedelsuttag ägde rum under reformåret 2016 för att sedan plana ut något.
Störst ökning i familjer med låg inkomst
Ett syfte med reformen var att ge alla barn samma tillgång till läkemedel, oberoende av familjens ekonomi. Enligt Socialstyrelsens rapport tyder utvärderingen åtminstone delvis på att syftet har uppnåtts.
Uttagen av läkemedel till barn ökade mer bland familjer med lägre disponibel inkomst än i familjer med högre inkomst. Även antalet uttag bland barn i familjer där mamman har en kort utbildning ökade mer än i familjer där mamman har en eftergymnasial utbildning.
Också i familjer som beviljats ekonomiskt bistånd ökade 2016 läkemedelsuttagen till barn mer än i familjer utan ekonomiskt bistånd. Under åren 2017 och 2018 minskade dock antalet läkemedelsuttag något bland barn i familjer med ekonomiskt bistånd medan antalet uttag fortsatte att öka för övriga barn.
– Det kan bero på en ökad andel utlandsfödda bland biståndsmottagarna under dessa år. Utlandsfödda söker i lägre utsträckning vård för sina barn, säger Staffan Söderberg, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
I utvärderingen ingår bland annat en enkätundersökning där 462 förskrivande läkare fått ge sin syn på reformen. Nästan varannan läkare uppgav att de före reformen träffade föräldrar som sade att de inte hade råd att hämta ut förmånsläkemedel till sina barn. Många av läkarna ansåg också att reformen möjliggjort för barn i resurssvaga grupper att få de läkemedel de behöver och att följsamheten gentemot läkarens ordination har blivit bättre.
Men det fanns även andra uppfattningar bland läkarna. En del menade att reformen var onödig eftersom föräldrar tidigare kunde få stöd av samhället om de inte kunde betala för barnens läkemedel. En annan synpunkt från läkarhåll var att det blivit vanligare att föräldrar begär att få mer läkemedel än barnet behöver och att få recept på receptfria läkemedel.
Melatonin ökade mest
Det fanns två läkemedelsgrupper där uttagen till barn trots reformen minskade 2015-2018. Uttagen av systemiska kortikosteroider till barn gick ned med en procent och uttagen av antibiotika med sex procent.
I övrigt ökade uttagen i alla läkemedelsgrupper. Mest ökade uttagen av allergimedel, mjukgörande salvor, läkemedel mot förstoppning, sömnhormonet melatonin, korttidsverkande preventivmedel, aknemedel och vitamin A och D.
Melatonin var det läkemedel som ökade kraftigast. Uttagen av melatonin till barn nästan femfaldigades 2015-2018. Det finns enligt Socialstyrelsen bidragande förklaringar. År 2015 togs melatonin med i högkostnadsskyddet och sedan 2016 kan det förskrivas utan licens. Socialstyrelsen påpekar också att allt fler barn får diagnosen adhd där sömnstörningar ofta ingår och att Läkemedelsverket har rekommenderat melatonin som försthandsval när barn behöver läkemedel mot sömnproblem. Dessutom kan, menar Socialstyrelsen, kostnadsfriheten ha bidragit.
När det gäller mjukgörande medel som salvor och krämer fanns en långsam nedgång i användningen bland barn fram till 2015. Efter reformen vände utvecklingen snabbt och antalet uttag fördubblades 2015-2018.
Socialstyrelsen redovisar att läkemedelskommittéerna i några regioner har reagerat på den ökade förskrivningen. Dessa regioner har på olika sätt genom information försökt begränsa förskrivningen, exempelvis genom att påpeka att endast torr hud inte är skäl nog att skriva recept på mjukgörande medel utan att det ska finnas en sjukdom i botten.
Kostade mer än väntat
För regionernas del innebar reformen än större kostnadsökning än väntat. År 2016 ökade förmånskostnaden för läkemedel till barn med 550 miljoner kronor vilket var drygt 30 procent mer än förväntat.
– De ökade kostnaderna märktes framför allt under det första året, de har sedan dess planat ut och stabiliserats på en högre nivå, säger Staffan Söderberg.
År 2017 var ökningen 180 miljoner kronor och året därpå 80 miljoner kronor.
