Förskrivningen av adhd-läkemedel har ökat under flera år, men tog extra fart under 2020. Då hämtade 146 000 svenskar ut minst ett recept vilket kan jämföras med 130 000 året innan, enligt siffror från Socialstyrelsen.
Fler har diagnostiserats med adhd
Andelen personer som har diagnostiserats med adhd har ökat under de senaste 15 åren. Detta beror på en ökad medvetenhet och bättre kunskap, men också på att kriterierna för att få en diagnos har ändrats vilket gör att fler omfattas. Enligt Socialstyrelsens uppskattning hade 4,5 procent av flickorna och nära 9 procent av pojkarna i åldern 10-17 år en adhd-diagnos 2020. År 2015 var motsvarande siffra 2,9 respektive 7,1 procent.
Den ökade diagnostiseringen innebär också en ökad förskrivning av adhd-läkemedel. Och i fjol ökade den förskrivningen alltså extra mycket.
– Den förhållandevis stora ökningen just under pandemin kan troligen förklaras av att det varit möjligt att beta av långa köer för utredningar med följd att fler har fått diagnos. De som väntat länge på en adhd-utredning avbokar kanske ogärna en tid medan det fanns andra som undvek att söka akut vård inom psykiatrin på grund av oro för smitta eller att man inte velat belasta sjukvården, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Stora regionala skillnader
De regionala skillnaderna var stora. Allra flest förskrivningar hade Region Gotland där 9,8 procent av pojkarna och 5,9 procent av flickorna i åldern 10-17 år hämtade ut minst ett recept 2020. I Region Jönköping, som finns längst ner på listan, var motsvarande siffror 4,5 respektive 1,7 procent.
– Variationerna kan till exempel bero på skillnader i tillgänglighet till utredningar, säger Peter Salmi.
De adhd-läkemedel som framförallt förskrivs tillhör gruppen centralstimulantia som är narkotikaklassade. Dessa ökar halterna av noradrenalin och dopamin.
– Läkemedlen ökar uppmärksamheten och förbättrar förmågan till koncentration, samtidigt som de minskar impulsivitet och hyperaktivitet, säger Peter Salmi.
