En del patienter drabbas av långvariga symtom efter covid-19. Hur vanligt detta är går dock i dagsläget inte att säga, förklarar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, i en ny rapport. Rapporten visar också att forskningen om behandling av långvariga symtom ännu inte har fått fart.
SBU har på regeringens uppdrag granskat det vetenskapliga kunskapsläget om vård, behandling och rehabilitering av patienter med långvariga symtom efter covid-19. Som långvariga räknas symtom som fortfarande finns kvar mer än sex veckor efter insjuknandet.
Genom litteratursökningar hittade SBU inledningsvis drygt 500 vetenskapliga artiklar som berörda långvariga covid-19-symtom. Efter fortsatt kvalitetsgranskning återstod 26 artiklar om studier som SBU bedömde höll måttet. SBU konstaterar dock att ett stort antal ytterligare studier pågår eller är avslutade men ännu inte publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Dessa ingår inte i den nu aktuella granskningen, men kan komma att bidra med värdefull kunskap längre fram.
De upplevda symtom som studierna främst identifierade var trötthet, andfåddhet, hosta, hjärtklappning och försämrat luktsinne. Men även bröstsmärtor, muskel- och ledvärk, viktnedgång, mag-tarmbesvär, hudförändringar, en försämrad livskvalitet samt en allmänt försämrad fysisk respektive psykisk hälsa finns med i bilden.
Förekomsten av långvariga symtom efter covid-19 varierar kraftigt mellan de granskade studierna – från 4 till 78 procent beroende på patientgrupp och symtom. Den högsta siffran gällde kvarstående hjärtbesvär i en grupp patienter varav en del hade tidigare sjukdomar. Den lägsta gällde nedsatt lukt- och smaksinne. I en studie av tidigare friska värnpliktiga uppvisade var tredje ung man någon lungpåverkan sex veckor efter genomgången infektion.
SBU hittade inte en enda publicerad studie av behandling av långvariga covid-symtom. Däremot har forskare i Kina prövat rehabilitering med hjälp av andningsövningar i en randomiserad studie av 72 äldre covid-19-patienter. Slutsatsen var att sådan rehabilitering främjade både lungfunktion och gångförmåga samt var bra för livskvaliteten och minskade ångest.